Födelsedag
Födelsedag idag. Min. Slottsherrens igår. En klar solig morgon med mängder av vackra höstlöv att trampa runt i. Det är jag, hundarna och hjortarna på promenaden i mossen medan solen stiger. En häger med. Vanlig gråhäger tror jag men jag tycker den är ovanligt stor. Majestätisk står den på toppen av kullen på fältet och blickar ute över nejden och oss. Andra morgnar har vi blivit överraskade när den plötsligt lyft i krondiket när vi kommit promenerande intet ont anande. Men idag stod den på torra land på kullen. Det är inte första gången vi har en häger i krondiket men för de andra två, för det har varit två vad jag vet, har det inte gått så bra. De har landat här mitt i smällkalla vintern, fast olika vintrar då, och förmodligen har de inte hittat mat i kylan för efter ett tag har jag hittat dem döda. Jag hoppas det går bättre för den här. Förutsättningarna är bättre i alla fall. För det är mildare och verkar finnas ett oändligt antal grodor runt krondiket så hägern lär inte bli utan mat och frysa ihjäl i det närmaste i alla fall. Den är hösten är mildare än vanligt med, underart skön och lite annorlunda. Sommarblommorna är fortfarande kvar, malvan i den vildvuxna rabattens blommar och jag kan inte minnas en enda födelsedag då vitsipporna blommat. De gör de nu, tre tappra vita stack upp hur höstlöven i ekdungen och sträckta sig mot solen. Man vet aldrig riktigt vad oktober kan erbjuda.
När alla hundar var färdigpromenerade gick jag ner till växthuset och hägnet för att ge fåglarna och kaninerna frukost. Lilla Till fick hänga med. Till min förvåning satt det två små kaninungar tillsammans med några av fasanerna. En viltfärgad och en ljust grå. En trevlig och söt överraskningspresent så här på födelsedagen. Hur de här kaninungarna kommit till har jag däremot ingen aning om. Eller det har jag väl i och för sig för jag tror inte på jungfrufödslar så jag fattar mycket väl hur det gått till på så sätt. Men. Det märkliga är att vi bara har kaninhonor. Fyra kaninhonor. Efter dagens upptäckt kan vi nog inse att det inte riktigt stämmer. Kaninungar ingick inte alls i vår planering men visst är det alltid fint med nya små liv, gulliga ungar och överraskningar. Såklart kommer jag göra mitt bästa för att hålla de små vid liv, mata dem med pellets och morotsbitar och passa dem för hökjäveln och räven. Det är väl troligen lite av mission impossible men visst gör man vad man kan och lite till för att värna de små. Om jag klarar jag hålla dem vid liv kommer jag väl svära lite över baksidan med det när våren kommer, för små frilevande kaniner och trädgårdosdling går sällsynt dåligt ihop. Men den dagen den sorgen.
