Life lessons
Så var det över för den här gången. Solen och sommarvärmen. Andra tider väntar nu, kyligare luft och regn är på ingång. Glad för regnet men kunde vi inte fått behålla min idealtemperatur sexton grader undrar jag när jag tittar på fyran som nästan lyser i prognosen för torsdag. Fyra grader i slutet av maj. Från högsommar till november över en dag. Dessa tvära kast. Jag får leta fram långkalsongerna igen. Vinterjackan.
Gula hundgänget hänger med mig i köket. Wirre för att han är valp och Besta för att hon har tratt. Kombinationen med en hund i tratt och en livlig valp är väl inte den bästa men det får gå. Tratthunden begriper inte heller att hon ska ta det lugnt och meddelar att leken nästan bara blir roligare med tratt. En extra krydda och utmaning. Jag bromsar och förmanar, övervakar och studerar. Får ytterligare en lektion i hundspråkets ädla konst. Med tratt. Wirre är som valpar är mest. Vild och glad, älskar alla och allt och är alltings mittpunkt. Med en valps rätt. Det är intressant med olikheter( skriver jag igen) med varje individs personligt, mentala egenskaper och förutsättningarna som följer med dem. Jag har de senaste årens valpar i färskt minne och förundras över hur olika de kan vara redan från starten. Rent genetiskt. Tänker på att vi som valpens ägare och förare kan påverka valparna mycket men absolut inte i allt. Den eviga från om vad som är arv och vad som är miljö. Wirre är som sagt väldigt öppen och social på ett önskvärt sätt, så där som de allra flesta valpägare gillar att se. Men alla valpar är inte så öppna hur mycket vi än vill det. Det är inte alla barn heller tänker jag, en del är mer blyga och inåtvända men det brukar rätta sig med tiden med rätt förutsättningar. Många gånger blommar också de mer blyga valparna ut efterhand, åtminstone om vi låter dem vara lite och inte försöker tvinga fram något. Jag vet inte varför det är svårt för människor att låta blyga valpar vara blyga, det är som de måste bevisas att det minsann går att få en blyg valp att öppna upp och komma fram och ta en godbit. Och det verkar finnas ett behov av att samla på mängder av människomöten och godisutdelande om en valp är lite försiktig. Det kan ju bli bra förstå, om valpen uppskattar det men det kan bir väldigt kontraproduktivt om den inte gör det. Och hur ska vi egentligen veta? Det är säkert inte lämpligt att jämföra med barn det vet jag men det gör jag ändå. Jag tror inte det är särskilt många som skulle komma på tanken att locka och pocka och dra med ett blygt barn ut i sociala sammanhang där de måste hälsa och ta i hand och på den vägen tro att de skulle bli mindre blyga. Tvärtom är väl risken rätt stor att barnet tycker det blir obehagligt med sociala tillställningar och håller sig ändå mer undan. Precis tvärtom mot det som var avsikten och tanken. Bättre då om ungen(och valpen) får tid att växa till sig och bli trygg på hemmaplan och med några få sociala kontakter först. Varför vill vi så väldigt gärna forma in alla i en samma mall och helst direkt undrar jag?
Jag tog upp vilt ur frysen för att träna inför b-prov med en kompis för några dagar sedan. Det blev både markeringar och sökarbete med flera olika viltslag. Pal som alltid är så bussig och självklar i det mesta är det med viltet med. Snabbt som sjutton greppar han viltet och skyndar sig tillbaka och verkar inte fundera alls över färg eller storlek på fågel. Allt åker med. Tänk så enkelt det är när det är så, lättränat så att säga. Kompisen hund levererade den med så vi var nöjda båda två när vi gick tillbaka. Efteråt passade jag på att använda änderna och träna Lass och Till i tur och ordning inför kommande starter på vattenprov. Varmvilt i samband med höstens jakter har de båda fått pröva men jag har knappt tränat dem alls med kallvilt förut, kan faktiskt inte ens komma på om det hänt och det märktes för de hade både lite svårt att få grepp och de relativt stora änderna. Stora i relation till des små cockrarans munnar i alla fall. Viljan var det dock inget fel på så änderna bogserade hem även om det fanns mer att önska med greppen. Övning brukar ge färdigheter och så blev det nu med för efter några apporter började de komma fram till hur de bäst skulle ta tag i änderna Det blir till att plocka fram vilt ur frysen regelbundet nu och vässa på formen innan det blir dags att anmäla tjejerna till prov.
