Katarina Eriksson

Vädret! Jag säger det bara. Vår på riktigt, nästan femton plusgrader och citronfjärilar. Tvära kast från gårdagen då jag fortsatt hade full vintermundering. Vi lyssnade på fågelsången och stötte en gräsandspar och ett kanadagåspar ur krondiket på den tidiga morgonpromenaden. Vände ansiktet mot solen Sände en tacksamhetens tanke för förmånen att ha ett jobba där […]

Idag var mitt morgonhumör inte på topp. Det är sällan det händer men idag var det liksom tungt att komma igång. Blötsnö utanför fönstret, en seg kropp med träningsvärk och ett sinne fyllt av tunga beslut istället för roliga idéer. Jämmer. Men det fanns i vanlig ordning inget direkt utrymme för dåligt humör, hundarna behövde

Det är en helt vanlig måndagskväll i slottet. Valpen har somnat vid mina fötter, slottsherren pysslar om fiskarna och radion står som vanligt på med någon sport som ingen av oss lyssnar på. Det är trivsamt ändå, att höra sportkommentatorernas med inlevelse förklara vad som sker. Förutom att det är en vanlig måndag är det

Liten börjar bli stor. Utan undantag går det alltid den vägen med en valp. Nu är det dags igen. Lass börjar bli stor och det är högt tid att sluta med arbetsnamnet ”valpen”. Förutom att hon börjar bli stor rent kroppsligt märker jag också den mentala mognaden som skett på insidan. Vild och galen, javisst,

Jag knäpper ur ett par tabletter ur tabettkartan för att ge Vi och vips sitter de tre hundarna som är inne som små ljus med koncentrerat fokus vid köksön. Hörselminnet är det inget fel på och ljudet när tabletterna trycks loss ur folien är en tydlig positiv upplevelse för dem. Det är sedan Bäst sista

Lyra fyller år idag. Allas vår cockerdrottning har nått den högaktningsfulla åldern av åtta år. Ikväll är hon inne i köket med oss och firar lite. Till Lass förtret för när Lyra är inne kan hon inte riktigt röra sig som hon vill. Inte ostraffat i alla fall. Jag nickar uppskattande mot den åttaåriga födelsedagshunden

..att lämna mobilen hemma. Struntar i att prata med träningskompisarna under tiden du för din hund. Fokuserar fullt ut på dina sinnen och hunden. Känner efter hur vinden blåser, hur marken under dina fötter känns och betraktar underlaget hunden springer på, Läser hundens kroppsspråk på väg ut mot apporten, Följer dess rörelse när den finner

Den första tussilagon. Tranorna på fältet. Ormvråken som spanar från staketstolpen, slår och tar en sork från gräsmattan. Gruset under kängorna och hundarnas smittsamma energi. De tidiga morgonpromenaderna precis då vintern går över till vår är makalösa. Slottet är hyfsat städat efter helgen med, det mesta är i ordning och det känns bra att börja

Söndag. Sol och ledig dag. En sällsynt fin kombination även för en som gillar att jobba. Men det var kallt i skuggan. Där töande inte snön på hela dagen om man letar efter något att klaga på tänker jag. I solsidan däremot, där var det underbart skönt och några små utslagna tussilago lyste i kapp

Det är en förfärlig tur tänker jag. Att man aldrig blir för gammal för nya mål och nya drömmar för jag drömmer stor och mycket och det vore fruktansvärt trist om jag inte fick göra det. Jag drömmer om hur lass oh jag ska skörda framgångar som väl sammansvetsat ekipage i framtiden. kanske lpter ag