Det gick mig förbi

Det är skönt att det är vinter när det ska vara vinter. Fast ju nu är snön lite, lite i vägen för hundträningen. Men bara lite. Mest är den vacker. Ett kort tag till i alla fall för snart ska det blir flera plusgrader och blåsigt. Den här ovanligt tidiga vintern har bjudit på oändliga möjligheter till fotografering av julkortsbilder. Något som annars brukar vara en bristvara, i bästa fall lyckas man uppbringa lite frost någonstans så man åtminstone anar jul och vinterkänslan på bilden. Men i år har det varit annorlunda och jag har nog fyllt kvoten med tänkbara julkortsmotiv för de närmaste femton åren eller så. Bra att ha tänker jag, till kommande mildvintrar men obefintliga julkortsidyller. Problemet är bara de svarta hundarna. De är svårfotograferade i vanliga fall och mot den kritvita bakgrunden är det stört omöjligt att få dem att se ut som någon som helst annat än svarta sopsäckar. Jag jobbar på med min nya mobil och dess makalöst bra kamera som tar outstanding bilder. Det är bara det att jag inte hittat rätt i djungeln av inställningar än så kameran kommer inte till sin fördel. Men med lite träning så. Än så länge får jag förbättra ljusstyrkan i redigeringsprogrammet men då blir det på bekostnad av skärpan, troligen eftersom jag inte riktigt behärskar redigeringsprogrammet. Heller.

Fina bruna Mer har fått skabb, eller demodex eller någon annan form av hudproblem. Plötsligt upptäckte jag en nästan kal fläck i pannan på honom och en lite längre ner på kinden. Det kändes som fläckarna dök upp från ingenstans. De har de inte gjort såklart, håravfallet måste ha kommit succesivt och bit för bit men jag har inte varit uppmärksam nog att märka det. Det är konstigt hur något sådant kan gå en förbi och plötsligt fylldes mitt ”dåligasamvetekonto” till bredden. Hur har vi rimligen kunnat missa det här? Ja, inte vet jag men på något märkligt vis har vi gjort det trots att jag alldeles nyss som skrev om det där ”djurögat” jag anser mig ha som reagerar på varje lite avvikelse i flocken. Så var det med den saken. Jag skyller lite på att de kala fläckarna inte verkar störa Mer, han har inte kliat sig så att någon av oss har reagerat på det eller varit besvärad. Han har varit alldeles som vanligt. Nu har han fått en ordentligt översyn och borstning och efter rådgivningen med veterinären också behandling. Och en jättestor mjuk björn från varuhuset som börjar på IK och slutar på EA och har de absolut tåligaste mjukdjuren. Mitt samvete mår en smula bättre och cockern verkar nöjd. Lite märkligt är det ändå för bara det faktum att jag hittade en kal fläck på honom och att vi har pratat om skabb och andra otäckheter har gjort att det kliar överallt nu. På mig.

Rulla till toppen