A penny for your thoughts

Hur många gånger har jag inte önskat det? Att få veta vad mina hundar tänker och tycker i en del situationer och varför de gör som de gör. Är det min otillräckligt och avsaknad av förmåga att förmedla det jag vill på rätt sätt som gör att de inte förstår mig eller inte utför uppgiften som jag tänkt? Eller har de en annan åsikt och ide om hur saker och ting borde lösas? Jag kommer inte långt med en penny och inte heller en miljon pund hade hjälpt i det här fallet. Jag får söka andra vägar än via pengar att skaffa erfarenhet och lära mig att förstå mina hundar bättre. Hundarna gör säkerligen sitt allra bästa för att förstå mig och göra det jag önskar. Det är ju sådana de är, ödmjuka, läraktiga och fulla av samarbetsvilja. Medveten avel under många år har lett dem i den riktningen, att bli människans bästa vän och samarbetsvilliga, ovärderliga fågeljaktshundar. Förarnas tillkortakommanden är  i det närmste det enda som står i vägen för deras utveckling och utbildning till oslagbara, pålitliga familje och jaktkamrater. Jag känner oket lite smått över mina axlar, varför måste det alltid hänga på mig? Det är så mycket enklare med ursäkter och bortförklaringar än att axla ansvaret. Men jag ler åt det lite också och är förlåtande mot mig själv. Jag själv och min släkt är inte avlade i tusentals år för att förstå hundar så som hundar är avlade för att förstå människor. Jag är trots allt bara människa och gör det jag tror är det bästa för stunden och med goda avsikter. Även när jag tränar mina hundar. Hundar är tåliga, läraktigt och förlåtande. De låter oss göra fel efter fel och stannar trofast vid vår sida trots våra brister. Det är fint. Har jag sagt att jag älskar hundar?

Med rätt träning kan en människa bli en hunds bästa vän