Årstidernas skiftningar

Det börjar mörkna en bit efter åtta på kvällarna nu och jag sörjer lite. Det känns som om sommardagarna rinner emellan fingrarna på mig, de går så fort förbi och jag är aldrig riktigt klar med sommaren när den tar slut. Jag har inte badat klart, inte plockat blåbär klart, inte varit vid kusten klart. Bland annat. Men så gillar jag ju hösten med förstås, så jag sörjer inte så mycket. Nu när augusti håller på att ta slut framför mina fötter kommer jag på mig själv med att längta lite efter tända stearinljus och uppiffning av slottet med textilier i senapsgult och jordfärger. Limegrönt och rosa är ute och förbi för den här gången. Jag slänger en blick på tulpangardinen köket med och kommer på att sommargardinen med smultron aldrig kom upp den här sommaren heller. I stället får vi gå direkt från tulpaner till äpplen. Har vi tur kommer jag ihåg att byta till domherrerana i vinter. Om inte så hänger äpplena med till nyss nämnda tulpaner plockas fram igen. Det går det med. Jag valde ett foto i gråskala till inlägget. Det får symbolisera övergången mellan årstiderna. Det korta vacum som uppstår i övergången mellan limegrönt och senapsgult.

Jag tycker om heminredning och pyssel men jag tycker ändå mer om hundar och hundträning. Prioriteringsordningen är enkel och rak. Hundarna först. Därför hinner jag inte alltid ens märka att jag missat att byta gardinerna. Något annat som missats i slottet är dammsugning bakom våra byråer som vi har på var sida om sängen. Slottsherren drog fram dem idag och det var ingen imponerande syn som mötte oss. Vår helt nyinköpta dammsugare fick arbete direkt och fylldes med dammråttor av olika storlek. Städningen blev i det närmaste rolig med den nya dammsugaren som fick upp till bevis. Tystlåten och effektiv. En helt okej dammsugare tyckte valpen och steppade fram på golvet runt den, beredd att fly i fall den skulle attackera. Hon är så go valpen. Vilken valp är inte det förresten? Men den här valpen är nog lite extra go tror jag. Naturligt följsam så liten hon är, godmodig och nöjd med det mesta. Och våldsamt hungrig. Galet hungrig faktiskt. Hon har den sortens matlust som gör att hon skulle gå genom eld för en torrfoderkula. Användbart såklart. Inte för att jag ska skicka henne genom eld men för att jag kan använda mig av det i andra sammanhang. Och för att jag ser att hon verkligen har drivet. Nyfikenheten att ta sig förbi sådant som står i vägen för att få det hon vill. Bra tänker jag. Nu ligger hon i ullbädden vid mina fötter med nyklippta klor efter dagens sista rastning. Jag kan inte säga att hon är rumsren men hon har koll på vad som är inne och vad som är ute och läcker inte som ett såll som lilla Till gjorde när hon var valp. Det är alltså betydligt lättare att ha koll på valpen Bras toalettvanor efter som det inte tränger på stup i kvarten. Det underlättar . För både mig och henne. Lilla till har fått ordning på “kisseriet” hon med nu. Men det tog tid och krävdes en medicinkur för att få det att vända rätt. Sen så.

 

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Pin It on Pinterest

Scroll to Top