Autumn vibes
Det känns i luften nu. Att hösten är på gång. Syns på sommarblommorna med. Ovädret i fredags tog hårt på dem. Några av dem orkar nog inte komma igen. Jag kan inte blunda för det faktumet längre. Höstvibrationerna. Skönt på sött och vis, jag omfamnar och välkomnar. Tränar sök med cockrarna, ser duvorna slå i ärtåkern och tittar på fasanerna som släppts ut i markerna. Friheten. Höstens många möjligheter. De avslappnande kvällarna när mörkret och tröttheten kommer lite tidigare men den det fortsatt är långt till vintern.
Tid för träning av hundarna korta stunder emellan jobb och jaktdagar. Jag funderar. Reflekterar. Försöker vara mer i kroppen och mindre i huvudet när jag tränar dem. Förbereder mig i förväg innan träningen för att vara på rätt plats mentalt. På en bra plats i skallen. Särskilt viktigt när jag tränar Lass. Rent av nödvändigt. En ljusning syns ändå, hon är allt mer med mig. Börjar förstå att jag kan ha något att erbjuda även om världen utanför pockar på. Jag har annars en tuff tid med det framöver nu när det finns fasaner här och var i markerna. Lass intresse för fågel och kaniner ligger på absolut toppnivå. Ett nästan ogenomträngligt sug. Jag får tänka mig för här, parera och förbereda. Inte lämna något åt slumpen. Annat vilt bryr hon sig inte så mycket om. Klövvilt väcker inte alls samma sug. Tänk att aveln kan vara så specifik ändå. Spännande. Med Besta ska jag flika in några pass med raka igångar i vatten. Jag märkte att det brast en aning på jaktdagen i veckan så jag ska repetera lite innan nästa jakt tänkte jag. Försöka vända rätt igen innan det blir för mycket av sådant jag inte vill ha det. Några korta grundrepetioner på höger och vänster med. Ett projekt som pågått rätt länge med henne för inlärningen av det har gått trögt. Kanske var jag för tidig med att sätta ihop? Skulle kört mer på det felfritt först. Eller så har hon bara extra svårt för det. Jag känner igen det från hennes morfar. Vi trasslade en hel del med det och på något sätt var det alltid hans svaga punkt även om det landade bra med tiden. Det tog tid. Andra hundar jag haft har lärt sig betydligt snabbare. Haft lätt för att förstå. Eller var det jag som lyckades vara tydligare i inlärningen med dem eller gjorde på ett annat sätt? Beror nog ändå mest på olikheter förmodligen. Hos individerna. Alla passar inte i den vanliga mallen. Det finns andra sätt, andra vägar, andra hundar och andra människor. Inte att förglömma.
