Bävergäll och rävpiss
Solen är tillbaka och jag har satt mig på plats på altanen med laptoppen på bordet. Det är fint att kunna skriva och titta ut över landskapet under bar himmel till doften från grillen. Själva grillen är alldeles nyinköpt den då den gamla totalt hade rostat i bitar. Vi har grillat på skrotet i övertid ett par säsonger så det var hög tid för en ny grill nu. Jag gillar dte egentligen inte, att det blivit så mycket slit och släng över saker, att de håller dåligt så man behöver kasta och köpa nytt allt för ofta. Delvis beror det såklart på bristande underhåll men kvaliteten i grunden är inte vad den borde heller. Slottsherren köpte en riktig partyhögtalare till slottet för ett tag sedan med (den hoppas vi sak hålla länge) så till och med musiken kan flytta med ut på altanen nu, även om jag många gånger föredrar tystnaden. Men idag satt det fint med lite musik så högtalaren får jobba, Nick Cave and the Bad Seeds ”Red Right Hand” är favoritlåt just nu. Tunggung.
Det blommar frodigt i slottsträdgården den här sommaren
Lilla Till gör mig sällskap på sin sjumånadersdag. Hon svassar runt min fötter med en raggsocka fylld med en gummiboll. Glad, nöjd och sällskaplig håller hon sig runt mig mest hela tiden medan hon pysslar med lite av varje. Hon är en påhittig lien hund som inte har problem att roa sig själv, alldeles nyss for hon omkring med ett litet äpple som hon kastade upp i luften gång efter annan och sedan rullade sig på. Igår när hon var ute och minglade under en paus i retrieverträningen fann en hon mjukdjursbäver som tillhörde vorsthen Ralf någonstans i det höga gräset. Bävern stank av rävpiss, eller möjligen bävergäll?, och lång utevistelse eftersom Ralf förmodligen glömt bävern ute redan för längesedan. Lilla Till brydde sig inte det minsta om lukten däremot var hon väldigt noga med att ingen av de andra hundarna skulle få tag på hennes fynd. Att lämna tillbaka bävern till Ralf verkade inte finnas med på kartan överhuvudtaget. Dörrarna till vår bil stod öppna så Till bäddade omsorgsfullt ner bävern under några fällar för att koll på den. Lite gulligt var det allt även om vi inte uppskattar rävpissstinkande saker i bilen.
Träning med ”svarta ligan” i makalösa träningsmarker. Sverige är fantastisk med alla dessa variationer i landskapet.
Retrievrarna fick alla ordentliga träningspass i otroligt vacker och utmanande terräng. Hela dagen höll vi på, en förmån man har när det är semester och dagarna är lediga och obokade. Vädret var hundträningslämpligt också med blåst och fjorton grader, men var är sommarvärmen?
Från en artikel i Svensk Jakt av Carl-Henrik Nordström:
Hälsodryck
”Ända till 1942 kunde man på apotek köpa bävergällstinktur. 30 droppar i ett glas brännvin användes som bra medel mot ”moderspassion”. Efterforskningar visade att moderspassion, ett svårtolkat uttryck, i dag kallas för förlossningsdepression.
Även utan depression ger bävergällssnaps en alldeles speciell upplevelse. Min dotter, som är sommelier, uttryckte det så här: Smakar bättre än det doftar. Doften har en viss syrlighet med en svag bärton. Sen tar den lite kärvare komockatonen över, om än ganska mild.
Smaken är mild med en syrlig bärton och viss pepprighet, sedan efteråt kommer en gummiaktig beska, som ändå är välbalanserad och inte oangenäm.
Skulle själv inte kunna beskriva det så väl!”
