Efter en reflex och koppelpromenad med flockens damer och påfyllning av fasanernas foderautomat har vi landat inne nu. Snart ska det drickas te och kaffe. När vi fyllde år i höstas fick vi varsin lyxig adventskalender, slottsherren en med kaffe och jag en med te, och ikväll ska vi pröva första luckan. I min kalenders första lucka var det ett svart ekologiskt chai te och slottsherren ska få pröva Malabarkaffe från Indien. Till det blir det några fina pepparkakor och ett adventsljus. Det blir bra en tisdagskväll i mörkret.
Den snygga adventskalendern med kvalitets te. Kolla gärna nabostore.se
Hundarna gnager ben, någon av dem i alla fall, övriga verkar vara nöjda med dagen och vilar i resterna av torkad lera i biabäddarna. Det är rejält smutsigt nu, lite uppgivet tänker jag på allt som borde städas och alla hundfällar som borde tvättas. Hundarna bryr sig inte som vanligt, de verkar fullkomligt nöjda med att bara få vara inne och ligga mjukt och torrt. Det borde jag vara med tänker jag, jag borde sänka ribban lite och fundera över vad som egentligen är viktigt i livet. Kärlek, tak över huvudet och mat på bordet känns som sådana saker, och det har jag glädjande nog gott om. Lite lera och smutsiga hundfällar kan jag leva med.
Jag slöt ögonen en kort stund, när jag tittade upp igen var min gula hund fem år och i sin bästa ålder.
Jag förstår verkligen inte det här med tid. Hur kan någonting gå så fort och samtidigt ta så lång tid?
Arbetsdagen idag har ägnats åt privatträningar. Några labradorer och några golden med förare har i omgångar drillats i handling och tecken. Hundarna har stoppats, fått vänta och sedan dirigerats till minnesområden som suddats genom tid och förflyttning. Vi pratade om vikten av att vänta in hunden efter stoppet, se till att hundens fokus är rätt och att inte ha för bråttom med att ge nytt kommando. Det var en riktigt fin dag och bra träning för alla inblandade tycker jag. Vädret var oväntat milt och uppehåll hade vi tacksamt nog med. Nu på kvällen hittade jag en text den ungerska retrievertränaren Rita Kokeny skrivit om just det. Huvudet på spiken där och något vi alla kan behöva tänka på. Just så tänker jag, just så.
”The dog must stop moving 100 %, let the speed out of the legs, focus its mind on you before you can give him a handling command. This means his legs should be grounded (like a car at the Stopsign – the wheels must not move) and his full attention must be on you. To achieve this, you have to wait at least 2-3 seconds after the dog stopped before you give any handling(or hunting) command.”