But first tea
Jag kliver upp i den tidiga morgonen, öppnar ytterdörren och möts av dagen. En ljum sommarvind smeker en hårlock från min panna och klarnar mina morgontrötta ögon. Alltid samma start varje dag men det händer att jag möts av regn som piskar mot pannan istället för den ljumma sommarvinden. Det gör inget. Morgonrutinen är oavsett en av de allra bästa rutinerna jag har och ett oslagbart sätt att starta dagen. Var dag är en sällsam gåva.
Det ser ut att bli en soliga dag idag. Det vore skönt för regnet jag tidigare önskade har vi fått i överflöd. Så jag är nöjd och kan uppskatta ett väderomslag till den torrare varianten igen. En av våra fyraveckors kaninungar verkar ha gillat den blöta väderleken och beter sig lite annorlunda. Han sitter i vattenskålen och dricker och blir alldeles blöt om baken. Jag har funderat över om han är lite udda, om han inte riktigt hänger med så att säga, eller om han bara är den första kanin jag någonsin mött som har en uttalad vattenpassion. Han verkar må bra i alla fall och regnar det bara inte så hinner han åtminstone torka upp mellan drickstunderna.
Morgontrötta hundar kikar upp från bäddarna i hallen. Kanske är några av dem också lite udda. Som oss alla funderar jag vidare. De vet i alla fall vad som gäller och vad som lönar sig. Det avslöjar de direkt när jag kliver upp. Är slottsherren kvar i sängen finns ingen anledning att kliva upp tycker hundarna. Det lönar sig inte eftersom det inte är jag som serverar dem frukosten, och mat tillhör uppenbarligen en av livets väsentligheter. Jag är beredd att hålla med om det. Bruna Mer däremot är uppe och möter mig vid trappan med den stora ikeahunden i munnen. Samma möte varje morgon. Den brune vill ut och möta dagen och den friska luften precis som jag. För hans del tror jag att det är viktigare att få komma igång och komma ut än att få äta frukost. Äter frukost gör han med måtta, i långsam takt och efter en stunds övervägande. Alla är vi olika, hundar och människor och även kaniner. Vad jag önskar att fler hundförare kunde tänka på att ta med sig den vissheten in i träningen av hundarna med. Istället för att träna efter samma mall och mål som inte kan anses rimliga för alla individer. Var och en har sina styrkor och svagheter. Dessutom är inte alla hundar inte stjärnor heller (vad nu en stjärna är?) och har kanske inte alltid rätt förutsättningar, men det går att träna på ett bra sätt och få ut det optimala ur varje hundindivid. Om man vill och är beredd att anpassa sig en smula.
Nu fortsätter morgonen här med lite mer funderingar, kontorsarbete från köksön och uppackning av nyanlända varor i butiken för att sedan följas av privatelever och en unghundskurs. Jag ska försöka fota med, ta snygga och inspirerande bilder av handmålade muggar som ska läggas ut i webbshopen. Muggar som passar bra att fyllas med kvalitetskaffe eller te till morgonens första kopp kanske. Så humöret är på topp och koffeinbehovet tillgodosett innan hundträningen startas upp.
