För varje dag vi tillbringar tillsammans Min och jag lär jag mig lite mer om henne och jag tror hon lär sig lite om mig. En relation tar tid att bygga upp och det tar tid att lära känna varandra på djupet. Tid är den springande punkten. Tid och tålamod. Nu när Min blivit lite äldre och vi bott ihop oss mer ser jag fler nyanser än tidigare hos henne och jag ser mer av hennes personlighet. Med varje ny hund kommer nya insikter, nya lärdomar och ingen är den andra lik. Jag tittar och analyserar det jag ser hos Min och tar det med mig i tanken inför kommande träning. Jag tycker mig kunna se en del av hennes styrkor redan nu och jag ser också vad jag kommer att behöva jobba lite mer med hos henne.
Utifrån sett kan det verka som om valp och unghundsträning går på räls för många hundförare men det är sällan så. Vägen är ofta både krokig och svajig och hinder att bearbeta dyker upp efter vägen samtidigt som det är spännande att se vad som dyker upp bakom nästa krök. Visst finns det en och annan valp som ”bara har det”, där träningen går som på räls och allt fungerar. De dyker upp ibland de där ”gratishundarna” men de är nog mer att se som tillfälliga undantag än en regel. Får man en av dem dem är det bara att njuta och följa med. Med de där andra valparna av mer vanlig sort får man nog oavkortat jobba lite mer med innan resultaten kommer, men å andra sidan får man ovärderlig kunskap som hundförare att ta med sig till nästa hund. Hur Min kommer att vara vet jag inte riktigt säkert men jag upplever henne som relativt lättsam och enkel att ha att göra med. Än så länge och så långt jag kan se och förstå. Sedan får framtiden utvisa resten. Fast jag ska se till att tålmodigt fortsätta studera Min och jobba på vår relation, så kanske jag styra framtiden rätt så långt det är möjligt.
Från Svenska Akademiens ordbok: Den springande punkten är det ”första märkbara tecken till hjärtverksamheten hos ett embryo”. Den pulserade, spirande, växande punkten är ingen punkt. Det är ett litet, litet hjärta. Ett frö till att starta en relation och få den att spira tänker jag vidare och tittar på min långbenta valp. Vi är där nu, i spirandet.