Så har månaderna gått och det har blivit dags att avrunda och avsluta höstens långtidskurser. Tänk att nästan ett halvt år har gått sedan vi hade första tillfällena i augusti och september. Det är alltid lika märkligt med tid och hur fort den har gått när man tittar i backspegeln. På några av hundarna har halvåret märkts särskilt mycket eftersom de bara var runt sju månader när kurserna började. Det händer mycket med en hund under perioden mellan sju och tretton månader. Både mentalt och fysiskt. På de äldre hundarna har av förståeliga skäl inte den fysiska skillnaden blivit så påtaglig men nog tycker jag mig se en rätt rejäl utveckling träningsmässigt. Det har varit en förmån att kunna få följa kursdeltagarna under ett helt halvt år och kul att se framstegen. Ibland går det bakåt med såklart, även om det inte är roligt, men någonstans efter vägen vänder det trots allt och träningskurvan börjar peka uppåt igen. En påminnelse om det där med att se träningen långsiktigt och över tid igen. Att inte skynda och stressa på. Vilket ibland är lättare sagt än gjort. En fin kurshöst har det varit hur som helst och jag vill rikta ett stort tack till alla engagerade kursdeltagare som deltagit på kurserna. För ert sportsliga uppförande, ert engagemang, fina gemenskap och er kärlek till hundarna. Well done!
Idag blev det då dags för vårens första kursstart. En grupp som tränar mot elitklass. Ett härligt gäng med stor spridning både geografiskt och i ålder, på både hundar och förare. Deltagare från Onsala i söder, Säffle i norr och Hjo i öst och hundar i åldrar från tre och till åtta år. En grupp som gjorde mig så där varm och glad då jag tyckte att gemenskapen, närvaron och omtanke om varandra och hundarna genomsyrade träningen redan nu vid första tillfället. För visst är det viktigt för framgångsrik träning att trivseln och den goa känslan finns där? Att det finns plats och tid för var och en trots olikheter. Kan man dessutom förenas över intresset och jobba mot vidareutveckling och gemensamma mål så kan det bli hur bra som helst faktiskt. Och roligt dessutom.