Såhär den näst sista dagen för året vore det nog på sin plats med en års sammanfattning men det blir inte så mycket med det i det här inlägget. jag konstaterar bara att året varit gott mot oss på det personliga planet med mer eländigt och man ser till världen i stort med krig, konflikter och klimatkris. och en del annat med faktiskt. För vår del har det ändå varit rött lugnt, vi har det bra! En enda provstart på retrieversidan blev det under året, det var när Lillie och slottsherren startade på öppenklass b-prov i Småland och fick ett excellent med sig hem. Sedan blev det inga mer startare för jakterna tog vid och Lillie sträckte en muskel och några andra av våra retrievers var inte aktuellt att starta. Däremot startade Lad på ett fältprov i oktober, efter en bar inledning ko e det ett litet ljud efter en stöt och så var det provet över. Bara att konstatera att det är små marginaler det handlar om. Det tråkigaste med året som gick var att vi förlorade två av våra trogna jaktkompisar och familjemedlemmar då både bruna Mer och fröken Vi fått somna in till följa av skador och sjukdomar. Det gör ont bara att tänka på det så jag undviker det i möjligaste mån och fokuserar istället på nykomlingen Pal och flockens andar hundar som behöver och kräver vår uppmärksamhet.
Jag har läst och skrivit rätt mycket under året som gott med. Unnat mig det på lediga stunder och tagit mig tid för att göra det även om lediga stunder inte funnits. Bland annat följer jag några bloggar jag gillar. De handlar inte om hundar och hundträning där utan andra områden och intressen i livet. Vissa inlägg om områden som inte alls intresserar mig. Inte överhuvudtaget. Ibland läser jag ändå, pliktskyldigt skummar jag fram genom raderna för att fort komma till slutet. Det kan tyckas onödigt att läsa överhuvudtaget men det är något med det dör att göra klart det man påbörjat. Likadant är det jag när jag lyssnar på musik, jag vet att det går att spola fram eller hoppa direkt till en annan låt för att hitta något bättre om jag inte gillar. Men nej, har jag börjat lyssna på en låt så lyssnar jag klart på den innan jag växlar till nästa. Ibland är jag lite snabb och släpper de sista sekunderna för att klicka igång nästa och känner mig direkt fruktansvärt oartig. Man lyssnar till slutet så är det bara. Läser klart böcker gör jag med. Jag läser en bok i taget och tuggar igenom den jag håller på med innan jag tillåter mig att börja på en annan. Extra svårt de gånger jag har något jag verkligen vill läsa som ligger och väntar i bokhögen. Några väldigt få gånger, kanske fyra totalt i vuxenlivet, har jag lagt en bok åt sidan för jag bara inte orkat med den och börjat på en annan. Lite senare har jag gett den bortlagda en ny chans, ofta när det är lite kris på bokfronten och det inte finns något annat att välja på. Jag har en sådan som ligger nu, en av nobelprisvinnaren förra året tror jag, eller var det året innan? Den ligger på byrån vid sängen och väntar på bättre tider. Snart kanske det är dags för andra chansen för bokhögen börjar sina. Jag fick förresten en bok av min syster i julklapp. En fin och tänkvärd typisk ”systerbok” som hon sa. Jag kan inte annat än hålla med, boken är fin och tänkvärd och väldigt mycket jag. Jag läste den direkt. Väldigt mycket jag är också muggen med det stora örat med Snobben och hans lilla polare på, (Snobben är på muggen inte på örat)den danska designtaxen Snap i trä och den stora tomten med händerna i hängslebyxorna som återfanns i tre andra julklappar. Jag tror mina närmaste med åren verkligen lärt sig vad jag uppskattar. Boken heter förresten ”Pojken, räven, mullvaden och hästen”. Rekommenderas.
Adam Grants beskrivning av den kreativa processen
Lite på temat om att gör klart en sak i taget så gör jag inte alls det här hemma för närvarande. Jag gör snarare alldeles för många saker samtidigt. Huvudfokus ligger på, borde ligga på, bokslutet och inventering men jag har mitt i det börjat flytta över butiken till den nya boden. Vi har dammat och burit och möblerat och flyttat och nu är allt helt upp och ner och jag misströstar lite över varför jag drog igång det här och om jag någonsin blir färdig. Jag behöver för övrigt bli klar imorgon förmiddag. Fast det är kul med såklart, så roligt att göra i ordning och planera för det kommande året och fortsatta företagandet. Det värsta är det är ungefär lika rörigt på insidan av mitt huvud som det är i butiken just nu, idéerna fladdrar åt olika håll om hur jag ska inreda och använda rummen jag har tillgång till på bästa sätt. Både de fysiska rummen för företaget och de mentala rummen i mitt inre. Det handlar om att landa i den kreativa processen. På sikt kommer det förstås att ”gre ut sig” som de säger i Bohuslän, jag kommer att landa både i tanken och i rummen, jag behöver bara lita till processen, sansa mig något och inte hasta på så förtvivlat. Lyssna klart på en idé i taget helt enkelt. En sak som är säker med den här flytten är att det blir ett alldeles utmärkt och väldigt bra valprum ledigt till My och den förhoppningsvis kommande kullen. Som jag hoppas och önskar att hon är dräktig! Det är vi flera som gör vet jag, det är många tummar som hålls för ett gäng knubbiga labradorvalpar till våren. Boendes i det nya valprummet.