En morgon mitt i veckan

Söta Vi sitter fint på rumpan mitt i hundluckan. Med luckan på vid gavel och bakkroppen kvar på golvvärmen inomhus kan hon med värmen i behåll spana ut över åkern och djuren i gryningen. Samtidigt blockerar hon in och utgången för övriga flocken och jag tror hon trivs gott med det. Känslan av lite ”herre på täppan” tycks passa henne utmärkt. De andra hundarna får vackert vänta tills Vi behagar flytta sig. Förutom Flow som löser det på sitt sätt genom att resolut trycka sig mellan Vis ben. Det är inte mycket som stoppar Flow. Men förvånande nog gör så valpar det. I helgen fick hon träffa nioveckors labradorvalpen Kungen. ”Hjälp” skrek flow och visste varken hur hon skulle bete sig eller var hon skulle ta vägen. Något så otäckt som en valp hade hon tydligen inte stött på innan. Så det finns visst gränser även för Flow. Behagliga Heather ligger och vilar på hallgolvet innanför Vi medan Bäst gör sitt bästa för att uppmärksamma mig på att det redan är ljust ute och att jag borde sätta fart. De något äldre betydligt mer förståndiga labradorhanarna tar det med ro och verkar tycka det är helt okej att vi stannar inne ett tag till. Drottning Lyra ser till att jag öppnar grinden för henne så hon kan komma in i köket och ta hand om eventuella frukostrester och Mers mat ifall han nu har lämnat något. Bruna Mer äter i köket för närvarande för att jag ska ha lite extra koll över honom och samtidigt pyssla om hans öra och dela ut medicin. Igår kväll var Mer på återbesök hos veterinären. Besöket sist gjorde rejält ont och det mindes han såklart så under gårdagens besök gömde han sitt huvud i min armhåla och han blev märkbart lättad och lycklig när han insåg att undersökningen var över. Ha påminde mig om den lättnad och glädje jag känner varje gång ett tandläkarbesök är avklarat. Fina hund.