Fån noll till koll. Eller möjligen tvärtom..

Ytterligare en avkopplande kväll efter en bra dag på jobbet. Onekligen hjälper mörkret mig en hel del med nedvarvningen för lugnet har infunnit sig och jag har hittar kvällsron fast klockan bara är fem. Lass, Lyra och gulliga Lille är med i köket medan vi grejar med matlagningen, Lass tuggar på ett ben hon knyckte i butiken igår som jag sparade till ett bättre tillfälle. Jag kunde inte lägga tillbaka det i butiken eftersom hon hade provsmakat det och rätt tillfälle visade sig dyka upp redan nu ikväll. Hon är lite söt med det Lass, att hon är så liten att hon fortfarande lyckas åla sig under grinden in till butiken fast hon är över ett år nu. Hon har utvecklat en utmärkt teknik för att göra sig så liten och platt som det behövs för att komma under. Är viljan stor så. Och det är den ju hos Lass, för sådant hon tycket är lönande. Det i sin tur måste anser hon att det är när det handlar om att få fri tillgång till en butik fylld med tuggben av hög kvalitét i olika storlek och form. Känsla för god smak har hon med den lilla, för givetvis valde hon de dyraste tuggbenen. Snäll mot sin kompisar är hon också för hon fixade ben till flera av dem med innan vi han märka vad hon hade för sig. Idag har jag hittat etiketter och tunna gummiband lite här och var i hundavdelningen, resterna av en kvalitetsmedveten och trevlig tuggstund. För hundar som inte har en egen butik att bryta sig in i kan jag flagga för att de goda tuggbenen som Lass verkligen rekommenderar också finns i vår webshop. Ifall någon hund kanske ska få lite extra gott lördagstugg eller en julklapp eller två?

Igår var vi iväg och tränade Till och Lad i fågelmarkerna på Boda igen. Samtidigt tittade vi över lite fler marker för framtida kurstillfällen tillsammans med Anna då vi kommer ha ett samarbete till våren. Hittills är tre kursdagar planerade där vi står för själva kursen och Anna för marken samt servar deltagarna med lunch och fika. Vi tror det kommer blir riktigt bra, kul med lite nya marker för oss att kursa i och roligt att kunna erbjuda ett helhetskoncept med lite av ”all inclusive” under dagen. Anna som mest jobbar med stående fågelhundar satsar på fågelutsättning och har redan fått till riktigt fina marker och fåglar för det ändamålet. För vårens retrieverkurser blir det en bonus att få träna med de störningar det innebär med fågelvittring i marken under arbetet och få chans att vänja hundarna vid det. För Till och Lads del är det nyttigt och värdefullt att få komma på nya marker och träna fältsök med stötmöjligheter så vi har köpt in oss några timmar för det nu under senhösten. De fick ett bra pass igår. Jag var nöjd med Till, hon sökte starkt men under kontroll och skötte sig fint, mot slutet när det hettade till med fasaner framför oss i marken blev hon lite väl vidlyftig vid något tillfälle(en lite snäll omskrivning här kanske) och jag fick hålla i ordentligt. Hon hade bra tryck i marken och fick fåglarna på vingar men jag blev lite trött på mig själv som inte tog tillfället att utnyttja träningsmöjligheterna till max utan dras med i hennes iver att hitta fåglarna. Det här var ju ingen jakt där fåglar ska presenteras för skyttarna utan helt och hållet vår egen träning så jag kunde använt det bättre och gjort smartare drag. Det får jag göra nästa gång tänker jag för nu efteråt är det försent. Som alltid. Imorgon ska vi köra mer spaniel fast då på hemmaplan för nu flyger våra egna fasaner omkring lite här och var i hemmamarken så kanske får jag chansen redan då. Lilla till ligger på laddning nu och lär garanterat vara fulladdad och mer därtill när vi går ut imorgon. Kanske vågar jag testa Lass med, i fågevittringem efter att vi gått med de andra så jag vet säkert att fåglarna inte är just där. För jag vill(behöver) ha det kontrollerat med henne ett bra tag till, inga roliga överraskningar som snabba uppflog eller springande fåglar som kan få oss båda att tappa konceptet. Vi har fler stenar att lägga till grunden först om jag säger så, en av dem skulle kunna vara vittringen i marken. Men inte mer än så. Inte än.