Vi firar födelsedag idag. Eller rättare sagt Vi firar födelsedag och vi andra firar med henne. Vår härliga, hoppiga, genomsnälla, stolliga, glada, duktiga och mysiga goldentjej. Flockens enda dessutom. Golden. För en gång skull kom jag ihåg bemärkelsedagen. Det brukar vara lite bristfälligt med det ”kom i håget”. Men nu så. Till min hjälp har jag också hundarnas försäkringsbolag som skickar ett litet ”grattismail” till alla försäkrade hundar på deras födelsedagar. Mailen blir en bra påminnelse för mig. Om jag bara angett rätt födelsedatum när jag försäkrat dem vilket jag inte alltid har. Men Vis födelsedag kom jag faktiskt ihåg innan mailet kom. (det kom för övrigt på rätt dag) Hon firades redan igår med en heldags träning och idag med att få simma tillsammans med mig och slottsherren i en ljummen skogssjö och sedan dela en hel påse goda leverkex i ett närsök tillsammans med hundkompisarna. Jag tror hon är nöjd. Själv är jag också nöjd fast ändå lite mindre nöjd för hon avslutade firandet med att börja löpa och det långt mycket tidigare än vad jag hoppats på. Jämmer. Flexibel är mitt nya ledord. Jag måste vara flexibel. Hela tiden.
Nu har fröken Vi och kompisarna rundat av för kvällen och softar i hundhagen. När sikten blev fri kom i stället de två förrymda kaninerna fram och gjorde oss sällskap till den sena middagen i solens nedgång. Det måste vara underbart att vara fri kanin och leva i naturens smörgåsbord denna augusti då allt är frodigt grönt och finns i mångfald. Jag är övertygad om att kaninerna gillar sin nyvunna frihet och möjligheterna den ger. Men jag är inte alls lika söker på att de är medvetna om riskerna den innebär. Än. Hur många faror som lurar runt hörnet, eller i det höga gräset, om man inte är uppmärksam. De har ingen vana av det orosmomentet då hägnet där de växt upp skyddat dem från sådant. Men jag vet. Jag vet precis vad räven kan göra, vad duvhöken väntar på och vad grävlingen hoppas på. Kaninmiddag. Jämmer.