Glädje och oro
Januari i Västsverige. Regn och snö. Slask. Regn och snö igen. Is. Helt normalt på våra breddgrader och inte annat att vänta. Nu kurar vi inne medan regnet sakta går över till snö igen och den Bästa valpen sover vid mina fötter och jag är lite orolig för valpen är magsjuk och har sovit sig igenom nästan hela dagen. Fast om jag tänker efter är det nog tveklöst det bästa och enda sättet att komma ur en magsjuka. Genomlida och vänta ut den. Valpen vill inte äta heller vilket är både klokt och förståndigt men lite oroande det med eftersom valpen aldrig tidigare har nekat något ätbart. Men å andra sidan, vem vill äta när man har magsjuka. Bara hon inte svalt något olämpligt. Jag hoppas det vänder till imorgon. Så jag kan få peta i små portioner med dietmat i en hungrig och pigg valp och kan sluta oroa mig. Det skulle kännas väldigt fint faktiskt. Förlösande.
Bruna Mer har lagt på hullet. Rund och go under den yviga pälsen fast inte så hälsosamt i längden såklart så vi får dra ner på maten lite. Som vanligt hänger vi inte med i svängarna fullt ut. När jaktsäsongen är över och inte heller några tikar är i höglöp bränner den bruna inte energi alls i samma utsträckning men vi matar på ungefär som vanligt utan att tänka oss för. Han protesterar inte direkt mot matmängden heller så vi påminns inte förrän jag lägger märke till hans breddade midjemått. Just nu är han en glad om än lite rund pensionär som gillar snön men är väldigt nöjd med att få vältra sig i biabädden med extra många fällar när han kommit in för kvällen.
Jag tränade lilla Till en stund idag igen. I snögloppet. Med fokus på stopp, stadga och apportering. Hon är kul att jobba tillsammans med, så pigg och kvicktänkt och med på allt. Hon är i en lagom ålder för träning med, fyllde ju ett år alldeles nyss och tycks ha mognat en hel del. Kanske inte precis på grund av födelsedagen för all del. Men hon svarar bra på träningen nu. Vi har kul! Jag ser framför mig allt roligt vi kommer att göra under det här året. Så många nya erfarenheter och ny kunskap vi ska skaffa oss. Jag kommer säkert få några fler gråa hår med. Det hör till när man tränar en sprudlande cocker och är sådant man får ha med i beräkningen. Ett vattenprov ska försöka få till under säsongen har jag tänkt, och vem vet kanske vi vågar oss på någon annan provstart med. Om vi känner oss redo för det.
Men till att börja med får vi träna oss igenom vintern och vänta in ljumma, ljusa vårkvällar.
