I’m already missing the summer

Det kanske är sista kvällen det går grilla och sitta ute i solnedgången och skriva utan att frysa tänker jag. Så vi passar på. Vi har i och för sig tänkt så de senaste fjorton dagarna , Vi har verkligen kunnat passa på och trott det varit sista tillfället men med oktober bara en dryg vecka bort vet vi. Det kommer snart vara förbi. Men i i kväll hänger sommaren fortfarande kvar. Solen förvinner över grantopparna vid åkerns slut och det är tyst och vindstilla. En skällande hund hörs långt bort i horisonten tillsammans med ljudet av en arbetande traktor. Fridfullt och hemtrevlig och helt perfekt så här på ett par kilometers avstånd. Också vårt trädgårdsbord hänger kvar. Med sönderrostat underrede trodde vi inte det skulle klara säsongen ut men det har det gjort. Stolarna har däremot droppat av en efter en men det två evighetstolarna från det stora möbelvaruhuset vägrar tacksamt nog ta slut. Kvalitet koster heter det men ibland är det sakerna man minst räknar med som håller allra bäst och de här två stolarna är det undantaget som bekräftar regeln. Eller blir det tvärtom?

När vi lyssnat på tystnaden tillräckligt länge startar slottsherren musiken och jag följer med i rytmen till Frazey Fords September fields från min alldeles lagom gungande gamla och outslitliga stol. Jag avlutar en lång men härlig arbetsdag så här. After work med de närmaste på altanen med huvudet fullt av intryck från dagens hundar. Lyra stryker runt mina ben, Hoppas på några tappade chips. Imorgon är det dags att ta fram saxen för hon ser mindre ut som en cocker spaniel och allt mer som någons sorts ovårdad varelse av obestämd art. Svalare luft letar sig in när solen plötsligt dimper ner bakom grantopparna medan doften av grillat sprider sig runt mig. I’m already missing the summer och imorgon är det höstdagjömning, ”Ett viktigt datum som nattugglor ser fram emot, men som soldyrkare fruktar” står det på nätet. Jag håller med om det men tänker också på alla som finns däremellan. Som gillar både ock men ändå aldrig lyckas hitta riktigt rätt i känslan. För övrigt såg jag en uggla i mossen för ett par dagar sedan. En mellanstor som uggla flög lågt över stigen framför mig. Oftast hör jag dem bara om nätterna, hoandet och kattugglornas tjut när fönster står öppet men det är sällan jag ser den. Extra glad över mötet av den anledningen. Jag gillar att samla på naturupplevelser.

Jag gillar som bekant att samla lite på hundar med. Samla är nog fel ord förresten men jag gillar att ha många hundar runt mig. Jag gillar deras olika personligheter, hur de interagerar med varandra i flocken, jag gillar att prata med dem om dagarna och trivs med deras( mestadels) lågmälda samvaro och sättet vi förstår varandra. Mest av allt gillar jag att träna dem. Jag älskar unghundstiden och att få följa deras utveckling och utbildningen, När jag får klura och fundera, läsa dem var och en och försöka förstå vilken väg som känns rätt för var och en av dem, När vi tränar tillsammans och jag lyckad förmedla vad jag vill och få dem att förstå. När de kloka hundögonen möter mina och speglar vad jag känner. Det är kul det här! Precis så jag vill det ska vara, det ska vara kul att ha hund och det ska vara kul att vara hund. Tacksam.