Just Around the Corner

Som en tunt streck svävar dimman trolskt in i bortre kanten av åker när jag tittar ut i den tidiga morgonen. I takt med att ljuset kommer växer dimman vidare in över fältet och jag ser snart rakt in i något som liknar insidan av ett lättmjölkspaket. Det är vackert såklart, på det sättet som det är att möta varje ny morgon i gryningen se ljuset komma och veta att en helt ny orörd dag ligger för fötterna. På köksgolvet pågår leken. Den lilla valpen har mycket att stå i efter en hel natts sömn och supernannyn är inte sen att hänga på. Som hon älskar valpar vår Vi. Av alla hundar vi haft genom åren kan jag inte påminna mig att någon så uttalat som henne hyst en sådan uppenbar kärlek till de allra minsta. Hon är öm, vårdande och tydlig precis så som jag önskar att jag själv kunde förmå att vara. Öm och vårdande klarar jag nog rätt bra men jag faller igenom i det tydliga. Där är jag inte så självklar och snabb i mitt agerande. Irriterande nog. Men jag jobbar ständigt på det.

Det är den sista av sommarens dagar idag. Om man följer kalendern. Det har inte blivit så många bad som jag önskat. Inga alls från klipporna i havet och få från stränderna i närheten men andra ögonblicksbilder av avfyrats och sparats i minnesbanken. Av allt det där vi skulle ”göra till sommaren” har en liten bråkdel blivit uträttat men det är helt i sin ordning för sommarens och ledighetens viktigaste uppgift ”att ta dagen som den kommer” har prioriterats och efterlevts i hög grad. Ett besök i Varnhems klosterkyrka påminde mig om just värdet av att ta ta dagen som den kommer och att ta vara på den när jag läste texten inristad i stenen i kyrkväggen för hur längesedan som helst: ”Idag konung, imorgon död”. Det kan hända oss alla fortare än vi anar, inte att vi blir konungar kanske men döden står obarmhärtighet alltid på lut någonstans i närheten. Det bör man nog inte gå och fundera allt för mycket över förstås men man kan fundera över huruvida man lever sitt liv de dagarna man får och inte vänta med förbättringar tills man når niokommafem på en tiogradig skala. Det kan vara värt att ta tag i drömmen lite tidigare med andra ord. Kanske direkt rent av. Frågan är bara i vilken ände jag ska börja.

Det är inte lätt när man är en mycket liten valp på åtta veckor och ramlar ner i bevattningsbaljan när man är bajsnödig och försöker hoppa över diket för att hitta en lämplig toalett och dessutom trampar på ett bi när man väl tagit sig ur baljan. Jämmer, gråt och tandagnissel. Det krävdes en ordentlig torkning och sedan att få sitta invirad i handduken i mattes knä tills frossan gick över och chocken la sig, Sedan somnade lilla Lass i mitt knä. Det är stora händelser om dagarna i en liten valps liv och inte särskilt kul att ramla i vattenbaljan. Däremot såg det väldigt kul ut för mig som såg på. Idag har hon återhämtat sig igen och röjer på köksgolvet. Kanske är det hennes rätta jag som börjar visa sig efter några dagar i slottet. En sjujäkla energi och märkbar intensitet i det hon tar sig för. Inte det minsta oväntat förstås. Hon är ju en cocker. Svart dessutom. Om nu färgen säger något.

Det är inte så lätt att vara en ettårig unghund heller minsann tänkte jag igår när jag tog Besta med ner till dammen med tanke om att förlägga vår sidoteckens träning där. Sidotecken från land ut i vattnet. Planen var god. Genomtänkt. Men Besta låter hälsa att det var SKITSVÅRT för just det där hade vi aldrig gjort förut. Det hade hon rätt i och för sig men hur svårt kan något egentligen vara undrar jag? Jag tycker så mycket om henne för den hund och är och också för att hon har vissa tydliga drag från sin morfar, vill jag inbilla mig i alla fall, men just det här aningen ”tröga” draget vet jag inte direkt om jag önskade. Men som vanligt får man väl ta det onda med det goda och efter en stunds funderade fick vi till träningen bra i alla fall. I en något förenklad version av ursprungs planen. Jag slås av hur viktigt ordet flexibilitet och betydelsen av det är när man agerar som hundförare. Alla hundar passar inte i samma mall men det säger inte så mycket om slutresultatet. Så enkelt är det. Eller svårt för all del.