Konsten att hålla en rak linje
Jag tror jag börjar få ordentligt grepp om pappershögarna nu och flesta frågetecknena är uträtade. Med tungan rätt i mun har jag också tagit tag i den administrativa delen med pm och utskick till vårens kurser. Fakturorna på kursavgifterna är på gång också. Jag hoppas allt blivit rätt. Det finns rätt många felmarginaler att ta sig förbi och något har säkert blivit fel den här gången med. Det vore nästan konstigt annars. Förhoppningsvis ska inte min mailinkorg svämma över av mailsvar om felaktigheter i alla fall. Det är lätt förvillande med det administrativa arbetet och ganska ansträngande så när det kör ihop sig svävar tankarna lätt iväg på annat och det är lätt gjort att klicka sig in på något intressant att läsa på internet istället. Klick, knapp, knapp så har man snart beställt en spännande bok eller klickat hem ett staket. Det sistnämnda gjorde jag idag. Jag tror att det var ett bra spontant beslut för vi måste få stopp på vildsvinen innan de tar sig allt för stora friheter. De två senaste nätterna har en av dem gått i grusvägskanten alldeles utanför slottsträdgården och bökat upp vägrenen. Jag sparkade tillbaka grus och jordtorvor bäst det gick i morse när jag gick ut med jag funderade över vad det är grisen är ute efter där i den hårda gruskanten?
Efter att ha kört ”ut” enligt träningsschemat den sista tiodagarsperioden har jag idag växlat över till linjeträning. Nu är tanken att det ska bli fokus på det ett tag framöver. Det behövs märkte jag idag. Den gule är ringrostig efter en stunds frånvaro från träningen på grund av ledproblemen. En ganska lång stund faktiskt eftersom han började halta redan i augusti så vi har lite att hämta upp. Å andra sidan var han ordentligt tränad innan dess så det borde inte vara så svårt att komma tillbaka i form. Idag tränade vi enligt modellen ”tre högar” tillsammans med lakritssonen Sami och husse Alf. Lyckan lyste över Bäst när han förstod att han skulle få vara med och jobba i stället för att titta på. Det blev ganska tajta vinklar mellan områden i dagens övningar när vi tog ut avståndet och det ställde till det något för den gule. Vid ett par tillfälle ändrade han sig plötsligt efter vägen. Tittade rätt i skicket, tog linjen rätt och fick plötsligt för sig att välja ett annat område när han kommit en bra bit över halva sträckan. Så vill jag inte ha det såklart. Beslutsångest och ombestämning blir inte bra alls faktiskt. Så det fick bli ett snabbt stopp, upphämtning av hunden, in på linjen igen och fortsätta det raka skicket tills det blev rätt och riktigt. Det var som sagt fokus på att hålla linjen hela vägen till målet så jag ville inte falla för frestelsen att dirigera tillbaka in på linjen eller till målet utan istället markera att jag inte var nöjd med den brutna linjen och utgå från det. Vilket man väl alltid borde göra när det är träning i och för sig. En bra träning i nästan vårlikt januariväder som vi avslutade med varsin halvdold dubbelmarkering och ett par linjer mot ”kvarglömda” tennisbollar innan vi nöjda gick hemåt igen.
