Det är vår i luften. Lera, lärkor gäss och livets återkomst. På morgonpromenaden kryssar vi runt och emellanåt över trädstammar och grenar efter stormens framfart i fredags. Den tog hårt och det är längesedan en storm fällde så mycket träd i vår omgivning. Det som mest framstår som en utmanande hinderbana för mig innebär förluster och mycket arbetet för skogsägarna. Naturen oberäkneliga krafter rår vi inte på. I slottets trädgård klarade det sig bra, de gamla ekarna och den gamla tallen står stadigt kvar och det gör utedasset med. Det surrade fast i en björk när det blåste som mest för säkerhets skull
Allvarligt. Jag vet inte hur många gånger jag ska behöva förklara det för mig själv men helt uppenbart är att jag inte lär av mina misstag. Inte alla i alla fall. Jag är ingen bra hundtränare efter att jag har jobbat lång dag med andra hundar. Det vet jag. Det kvittar hur inspirerad jag än kan ha blivit under dagen. För jag är trött. Att vara trött när man tränar ger direkta medföljande tråkiga följder. Jag blir för sen i tajmingen, tappar humöret, blir besviken och allmänt gnällig och tråkig. Långt i frän mitt bästa jag. Dessutom effektiviserar jag. Försöker. Tänker att jag kan ta med två hundar när vi ändå går ut. Mest för att lindra mitt samvete förmodar jag. Dumdristigt. Det dåliga samvetet blir definitiv inte lindrat efter att jag tappat humöret. Och. Jag vet ju sedan sjuttioelva försök genom åren att fröken Vi har svårt för konkurrens och att jag behöver hela mina kraft för att styra henna när jag för två hundar. Alltså absolut inget jag bör utsätta oss för när jag redan i förväg är trött och långsam. Därför gick jag hem i skymningen efter avslutad träning med hängande axlar och mungipor medan slottsherren gjorde sitt bästa för att lätta upp lördagskvällen. Vilket självfallet gjorde det hela ännu värre eftersom jag inte var i mood för att muntras upp.
Men senare. När eländet lagt sig lite så skrattade vi åt det såklart och dageb efter var det bortglömt. Då var jag nämligen utvilad och glad när jag packade in Vi i bilen och tog med henne på field trialkurs och där vi var ett bra team med rätt energinivå och dessutom löste vi våra uppgifter fint. Jag har nog faktiskt en av de bästa golden som finns tänkte jag då fast jag övervägde att sälja henne kvällen innan. När vi kom hem igen fick Besta gå med på ett träningspass tillsammans med slottsherren och gulliga Lillie och eftersom dagen började bra och humöret var i topp så blev också den träningen det. Givetvis. Inställningen är halva resultatet. Min inställning.