När det ställs på sin spets
Lite trötta efter den senaste veckans jaktdagar tog vi oss an måndagen i lite lugnare tempo. Alla utom Flow som varken förstår att bli trött eller vet vad lugn är. Makalöst roliga jaktdagar men också krävande. Det är mycket som ska klaffa och många steg som ska gås, dessutom i full koncentration tillsammans med jaktglada, pigga cockrar och retrievrar. Stundtals känns det som månaders träning av lydnad och följsamhet riskerar gå upp i rök tillsammans med den något vidlyftiga cockern i de allra hetaste situationerna på roughshootingdagarna. Bekymrat hinner jag fundera över ur detta ska gå att åtgärda, om det nu någonsin kommer att gå överhuvudtaget. Men tanken hinner bara nå mig och passera förbi eftersom den glada cockern trots allt är där den ska vara. Med en lättnadens suck jagar vi vidare och jag inser att ett allt för starkt kontrollbehov gör det svårt för mig att våga lita på hunden och känslan och bara flyta med i jakten.
Det är inte allt man gör som går på räls och jakt tillsammans med hundar är inget undantag. Men övning ger färdighet som det så fint heter. Jag behöver öva mer! Öva mer på att släppa kontrollen, jaga och läsa hund och vind. Med ett begränsat antal jakter varje år lär det ta ett bra tag innan övningen ger den stora färdigheten jag vill ha och eftersom jag är av det otåligare slaget gäller det att hitta alternativa tillvägagångssätt utöver själva jakterna tänker jag. Därför funderar vi alldeles extra mycket i bilen på vägen hem efter jaktdagarna. Vi funderar på vad som hänt, vilka situationer vi hamnade i, vad hundarna gjorde och hur vår träning höll i skarpt läge. Vilka områden kan vi förbättra och vilka räcker till? Och framför allt, hur kan vi lägga upp träningen så jaktlik som möjligt så vi får tillfälle att ”torrträna” jaktliga situationer och komma ännu bättre förberedda till nästa års jaktsäsong. Det är ett stort kliv från tillrättalagda basicövningar till verklighetens jaktdagar i högt tempo och här finns helt klart en utvecklingspotential och träning att ta tag i. Så jag började direkt idag, med att låta Rota göra sina första sittövningar på en placeboard. Väldigt långt ifrån praktisk jakt men i alla fall en form av start av den lillas utbildning.
