Och dimman som ett skimmer om morgonen

Jag tycker om att smyga runt i den tidiga morgonen, se dagen vakna, småprata med nyvakna hundar och sätta på radion och mötas av en nattpratares lugna röst innan lite mer aktiva morgonpratare tar vid med dagens program. Jag är av den sorten som obehindrat går upp en timme tidigare för att kunna möta varje dag med en slowstart. Ser det inte som uppoffring men en nödvändighet. Morgonen är min tid, den lugna starten med tid för eftertanke och sedan kreativiteten och energin som följer med förmiddagen. Kvällarna däremot. Kreativiteten då gör jag nog bäst i att inte tala om för den existerar knappt hos mig.

Jag har läsglasögon på mig när jag skriver den här morgonen för blicken känns av någon anledning dimmigare än vanligt. Jag försöker vänja mig vid det, att använda läsglasögon. De går trögt och orutinerat. Glasögon är aldrig där de ska vara och jag fumlar när jag ska ta dem av och på. Annat är det med skådespelaren i en av de brittiska serierna jag sett i vinter. Hon klär i glasögonen med de breda svarta bågarna och tar dem så elegant av och på, och på och av igen medan hon förhör förmodade mördare eller engagerar sig ett samtal. Så stiligt att glasögongrejen nästan blir till halva scenen. Snyggt! Jag funderar över det där med glasögon i filmens värld. De verkar ha tillkommit som en ytterst medveten rekvisita. Kanske ersätter de tidigare årtiondens rökning tänker jag. Cigaretterna som lika elegant som dagens glasögon var en tydlig del i scenerna men som nu för tiden är nästan helt borta från den tv-serier och filmer. Att driva tobaksbolag är nog inte särdeles lönsamt nu för tiden men att vara glasögontillverkare peakar nog. Dags för ett par snygga hundförarglasögon kanske? Och tweed, jag skulle definitivt vilja kunna röra mig elegant fast lätt och ledigt i tweed också. Med glasögon.

Efter två hela dagar med kurs i det omväxlande aprilvädret faller tankarna in mot områden som funktionella kläder. Tweed kanske? Fast jag undrar om inte galon stundtals är ett lämpligare val. Jag funderar på funktionell hundträning med. Med funktionell hundträning tänker jag både på att lägga tid på att träna hunden inom de områden där den ska ha sin funktion och att träningen man gör är funktionell. Att den ger ett resultat som ligger i linje med det man senare vill uppnå. Målen. Eftersom ingen har obegränsat med tid till träningen är det bra att tänka över sina prioriteringar lite tänker jag. Om min hund i huvudsak ska jobba tillsamman med mig på jakter och jaktprov men jag inte har planer på att ha min hund med på jobb i samhället eller inom andra områden än jakt så kan det ju till exempel vara klokt att lägga den tiden man har till träning i den miljön där hunden ska vistas mest. Alltså prioriterar jag det området som behöver vara funktionellt för just min hund. Jag lägger väldigt lite tid på till exempel fotgåendeträning på asfalterade gator eller i samhället för det är inte där jag och min hund kommer att vistas till vardags, men däremot kommer det vara av största vikt att mina hundar har en stabil följsamhet vid sidan i olika typer av skog och mark. I snår, buskar, över diken och öppna fält. Det hade såklart sett annorlunda ut om mina hundar skulle haft en annan arbetsuppgift, då hade jag prioriterat annorlunda. Givetvis vill jag att mina hundar ska fungera väl i alla miljöer och inför olika arbetsuppgifter. Men igen. De allra flesta har hund som hobby och aldrig riktigt så mycket tid som de önskar till träningen så välj med förstånd. Tänk efter vad som är viktigast för det du vill göra tillsammans med din hund och fokusera på träning inom det området först.

Lite detsamma gäller för hunden. Eftersom den inte kan välja själv så välj med förstånd till den med. Har hunden inte obegränsat med motivation och arbetslust så fokusera på att träna den först. Innan du tar den med på långpromenaden, till jobbet i samhället eller på ett restaurangbesök så du inte riskerar att få en redan trött och redan nöjd hund med till träningen. Prioritera och fördela och tänk efter. Helst lite i förväg. En plan är aldrig fel att ha.

Namaste.