Odlarmödor och glädjestunder
Mitt bland valpar, hundträning och sommarvärme kan man undra hur det gått med odlingsåret på slottet. Med våra tappra försök att närma oss något som liknar självhushållning på grönsaksfronten. Det har gått rätt bra faktiskt, det mesta har fungerat som önskat Den springande punkten har väl som alltid varit tiden, sedan sniglar och en kall och blöt julimånad. Ungefär i den ordningen. Tiden att utöka mer och odla ännu mer finns inte riktigt, det måste jag bara inse och istället försöka nöja mig med odling i den omfattningen som vi gör nu. Sniglarna måste vi komma på något bättre emot, jag har aldrig tidigare sett så många slemmiga varelser i vår trädgård och definitivt inte i potatislandet. De senare omgångarna jag satt med plocksallat och annat hann inte komma ur jorden förrän de var uppätna. Till och med växthuset invaderade de bruna eländena. Vädret i juli kan vi inte gör något åt, i år tog juli fullständigt knäcken av våra sommarblommor, det hjälpte inte ens med ens vädermässigt fantastisk augusti. I växthuset klarade det sig bättre men zucchinin kunde inte hantera fukten och av det som jag trodde skull bli tjugo kilo gröna frukter blev det nada och ingenting. De ruttnade bort helt enkelt. Tomater har vi fått i mängd och slanggurka och minigurka likaså. Den ensamma paprikaplantan har producerat sex paprikor och det får man nog vara nöjd med. Jordgubbarna har kommit igen nu i augusti och gett oss mängder av sensommar gubbar. En helt ny upplevelse med augustijordgubbar för mig. På friland har lök och örter fungerat alldeles utmärkt medan kålen blev uppäten av kål-larver i år igen trots tappra försök med fiberduk och skydd. Sockermajsen i pallkrage visade sig bli en fullträff och kväll ska vi skörda de första kolvarna. Morotsodlingen däremot blev katastrofal då en kaninunge tog sig in i landet och åt upp all blast innan morötterna hann växa till sig. Shit happens som sagt men vi lever och lär så nästa år får det blir bättre skydd runt frilandsodlingen och snigelstopp till växthuset. Betalningen för slitet kommer när jag stoppar en djupröd jordgubbe i munnen eller när vi går ner till växthuset och plockar in solmogna tomater och färska örter till dagens middag. Eller när jag går runt och pysslar i växthuset, det är rent meditativt faktiskt. Där och då är det värt varje nedlagd stund med grävande, ogräsrensning och snigeljakt.
