Rätt eller fel?
Hundarna flämtar trots att det är kväll, ljuvliga dofter sprider sig från grillen och termometern visar tjugofemgrader. Det är försommarmagi igen och vi njuter. I slottet som är känt för alla sina dörrar står de flesta av dem på glänt och flera fönster är haspade i öppet läge. Vi försöker hitta svalka så nattens sömn ska bli sval och skön. För oss som sover i ett sovrum utan egen värmekälla och rullgardiner året om är det minst sagt ovant att sova i högsommarvärme men det är värt det flera gånger om när vi får uppleva svenskt sommarväder från sin allra bästa sida.
Någon har skördat i vår köksträdgård idag tidigt på morgonen. Socker och märgärter är prydligt toppade och småplantorna av ringblommor och andra fina ätliga blommor som jag drivit upp från frö har blivit snaggade så bara små pinnar sticker upp. Några sniglar har hittat in i växthuset och kalasat på de tidiga jordgubbarna jag väntat på att få ha i min frukostyoghurt med. En odlares vedermödor tänker jag och funderar på hur jag ska skydda kålplantorna från kommande kållarvsangrepp. Men mycket går bra också. Hönorna har värpt full pott idag, i hönshuset. Fem ägg på fem hönor. Jag ser högen av gyllengula frukostpannkakor hägra. Det var ett tag sedan det var full pott i ägg sist. Hönorna har verkat något splittrade och Rota har två gånger avslöjat någon av dem med att värpa i funkian som växer i en rundel på gräsmattan. Misstanken om att en nyfunnen nybyggarandan hägrat hos hönsen och att flera dolda reden återstår att finna är rätt stor. Men idag var som sagt fem ägg i hönshuset så det tycks ha uppstått någon sorts ordning igen. Friheten har sitt pris som bekant. I det här fallet mest på vår bekostnad mätt i förlusten av matägg. Hönsflocken är nöjd med både friheten och nybyggarandan skulle jag tro.
Slottsherren och jag gör inte allt lika. Bland annat öppnar jag en banan i toppen och slottsherren i botten, på vattenkannan sätter slottsherren silen uppvänd medan jag sätter den nervänd. Slottsherren väljer att skicka som minnesmarkering mot en apport medan jag väljer ett dirigeringsskick. Vi gör olika men det innebär inte att den ena är fel och det andra rätt. Bananen blir uppäten, blommorna vattnade och apporten kommer in oavsett och vi är fortsatt överens. Det handlar mer om olika stilar än rätt eller fel. Det kan vara bra att tänka på det emellanåt när diskussionerna går höga. På hundfronten är det annars intet nytt, förutom att Bästs vattensvans reparerat sig och ser okej ut igen. Som en normal hundsvans tillhörande en labrador. En sväng till en till sjön efter avslutad arbetsdag blev det där hundarna fick svalka sig och hämta en eller annan tennisboll. själv tog jag ett dopp jag med, i dy-avlagringarna efter hundarnas framfart. Särskilt ren blev jag nog inte men det var rejält svalkande. Nästan i överkant. På arbetsdagen badades det med, mest för hundarnas del. Vattenträning var planen och så blev det med, igångar och uppgångar i lite annorlunda ”tuff” miljö och dirigeringar och markeringar. Det är bra att vara medveten om hur mycket mental energi som kan gå åt för hundarna när man utmanar dem med nya terränger och marker det inte är vana vid. Fast som alltid så ger övning färdighet och hundarna behöver få chansen att ta sig an utmaningarna och utvecklas av dem. Precis som vi.
