Sedan kom solen

Måndag morgon igen. Veckorna var tar ni vägen? Ömsint vill jag vårda varje dag men i vanlig ordning tycks de springa i från mig. Nåväl. Jag gillar måndagar så det är helt okej med en till. Dagen började lite knackigt. Datakrångel. Efter att en uppdatering under natten ville min dator nästan ingenting. Allra minst koppla upp sig mot nätet och det var en nödvändighet för dagens jobb. Trögt som sirap. Så sårbart tänkte jag och försökte med alla de husknep jag känner till. Som att starta om och rensa cacheminnet, sedan känner jag inte till så många mer knep så jag startade om igen. Det gick hjälpligt. En stund riktigt bra. Men sedan körde det ihop sig igen, flera minuter för att få fram en sida och sedan stopp. Jag tog hundarna istället och hoppade spå vila och självläkning för datorns del. När jag färdig med hundarna hade tiden gott så datorn fick vänta medan det blev utejobb med privatelever. Inne vi datorn igen fungerade det faktiskt. Men sen kom solen. Bjuder november på sol är inte jag den som sitter inne och dessutom fanns fler hundar att träna så datorjobbet fick vänta lite till.

Lass, det före detta monstret, gick med till hönshägnet för att utfodra fåglar och kaniner. Som ett ljus satt hon vid mina fötter bland flaxande fåglar och skuttande kaniner. Förutom nr hon körde ner huvudet i hönsmatskålen för att nappa till sig några pellets. Jag tycker det är fantastiskt, det är ändå Lass Monster vi pratar om, hon som för ett halv år sedan kändes allmänt obildbar när hon sprängde koltrastflockar och levde rövare. Visst busar hon fortfarande till det ibland, plockar fram saker och så men nu går det att prata med henne. I samförstånd. Lilla Till och Besta fortsatte med höger och vänster repetitionerna och Besta gör det allt bättre. Hon så söt när hon förstår, man riktigt ser hur ljuset tänds därinne och hur glad hon blir när det går upp för henne vad jag menar. Skutt och hopp och så bär det i väg. Gulliga hund. Lilla Till är fortsatt tvärsäker så där jobbar vi vidare med att ta det in min ordning och åt det hållet jag bestämmer och att INTE springa på minsta rörelse. När Besta jobbar sitter Till bakom och väntar och tvärtom. Bra träning det ned. Heja oss! Explosiva Pal fick några ”bolletarövningar” i visset gräs. Min tanke med det är att han genom det ska bi lite mindre explosiv. Men jag vet inte, uppenbarligen kan man explodera inom två kvadratmeter med.

Inne igen när det nästan började skymma insåg jag att dataproblemet inte var löst så istället för att jag gör a det jobbet jag borde gjort klippte jag granris till blomlådorna och städade butiken, inget ont utan att det har något gott med sig. Lite senare kom slottsherren hem och räddade upp situationen genom att klicka lite här och där på datorn, några fler husknep som jag inte kände till, och nu sitter jag här och knappar ikapp det jag inte fick gjort på dagen. Just för stunden tacksam över en lång mörk kväll och framför allt över att slottsherren kunde fixa så jag inte behövde åka iväg och köpa ny dator.