Sjung om studentens lyckliga dagar
Stämningen kändes direkt jag klev ur bilen i trästadsidyllen Alingsås. Högsommarvärme, sol och studentdags. Det myllrade av sommarklädda människor med blombuketter på gatorna, rhododendronbuskarna blommade vackrare än någonsin och parkeringarna fylldes i rekordfart. I Nolhaga slottspark trängdes mängder av anhöriga och vänner och de vita studentmössorna sken i kapp med solen. Feststämning på toppnivå. Och lite tid till eftertanke igen. Tankar om hur tiden går och åren läggs bakom oss, om barn som vuxit upp och blivit vuxna om spruckna förhållande, nya förhållande och alla nya familjemedlemmar som tillkommer. Jag blir både känslosam och nostalgisk och får en tår i ögonvrån och gläds och förundras över vilka vägar livet tar med oss alla på. Förunderligt och fascinerande.
Imorgon packar vi bobilen igen och ger oss iväg på en tur. Dalarna denna gången. Inte på studentfirande men på unghundsderbyt där fröken Vi ska få pröva sina vingar. Hon känns bra fröken Vi, fokuserad och duktig på att markera men emellanåt lite påverkad av miljön runt omkring. Det saknas lite erfarenhet på det området men åtminstone det lär hon bli rikare av efter helgen. Derbyt går i Orsa så det blir en bit att åka men det känns kul att få komma till ett sommarvackert Dalarna igen och att få träffa vänner, umgås och starta hund. En liten minisemester. Nu gäller det bara att fröken Vi håller sig borta från att börja löpa i några dagar till. Hon borde inte göra det än men vi tycker oss ha anat lite förberedelser för löp, dessutom går det aldrig riktigt att veta hur tikarna behagar göra. Ibland väntar man på löp i flera månader och andra gånger ramlar det över en när man minst anar eller väntar det. Det är väl något man får leva med när man nu valt att ha tik, fast det känns såklart lika surt varje gång löpen krockar med planerade aktiviteter i alla fall.
