Tålamod, tålamod.
Valpen sladdar in på köksgolvet efter uträttat ärende på gräsmattan den tidiga förta maj morgonen. En dag kommer också baby Till bli rumsren tänker. Vi sov gott allihop i natt och natten hade nog kunnat sluta med en sovmorgon om jag inte vaknat av Lyras försök att ta sig in i tunnan med valpmat. Det är det sista den lätt överviktiga cockern behöver, ett skrovmål valpmat med tillhörande kolik, så jag fick masa mig upp såklart. hasa ner för trappan och avstyra Lyras påhitt. Jag drack ett glas vatten med och vips var jag klarvaken och dagen igång. Lika bra på att sätta på tevattnet, väcka valpen och se en inspirerande film från ett jaktprov. Om fröken Vis rehabträning går bra är en eventuell provstart inte långt bort och jag längtar faktiskt. Jag vill vara med, insupa stämningen och känna fjärilarna fladdra imagen. Det är något visst det med även om det kan kännas betydligt mer bekvämt att avstå. Slutet av maj hoppas jag på, då ska vi försöka vara redo.
Idag ska potatisen i jorden. Det hanns inte med igår för det var mer grästorvor och kvickrotsrötter att rensa undan än vad vi räknat med. Men nu ligger jorden där, redo och klar så idag ska det ske. Jag klämde ner fyra potatisar av tidig sort i lika många hinkar igår ändå, ställde dem i växthuset och tänker att jag genom värme och vattning kanske kan klämma fram några späda fina småpotatis till midsommarsillen i alla fall. Det är värt ett försök. Jordgubbsplantorna där inne har reda blommat och bildat kart så tidiga jordgubbar ser det ut att bli. Om jag bara bemästrar sniglarna. Årets första slemmiga såg jag igår så nu gäller det nog att sätta in en attack direkt om ”gubbarna” ska ha en chans. Jag är väldigt sugen på tomatplantor med så eventuellt sätter vi några på plats redan nu, med risk att de dukar under om det kommer en riktig frostnatt igen. Förra året gjorde det så men genom att klippa ner de slokande och frostbrända plantorna till botten fick vi dem att komma igen. Så allt om hände var egentligen att det som var tänkt att bli tidiga tomater blev sena tomater i stället. Tid gör gott och att vänta är inte farligt bara lite småtråkigt.
