Tankens kraft

Utanför pågår det sista av vårbruket medan jag knappar in lite bokföring och låter tankarna vandra iväg mot höstens kursplanering. Fast jag vill inte ens tänka på höst nu egentligen. Jag vill vara här, i våren med händerna i jorden. Lite planering skadar inte ändå. Även om man ska vara i nuet. Saker måste förberedas. Livet planeras. Baby Till planerar intet alls. Hon gör. Rätt upp och ner. Jag skulle vilja vara lite mer som henne. Idag har hon fixat lite till i rabatten. Hålet blev större. Det är heller inte längre aktuellt att sätta tillbaka rosen hon grävt upp för den är numer helt utan rotsystem. Att det fanns taggar på vissa delar av rosen tycktes inte bekomma Till. Förutom när en stack henne i tassen. När vi kom in igen hoppade hon upp och satte sig på skohyllan, ovanpå skorna, för att vänta på sin ”gåingodis”. Jag vet inte var hon får allt i från. Ingen tidigare hund har kommit på att sitta där. Inte ens Flow och det säger en hel del. Efteråt skuttade hon glatt in i köket och ruskade på sig så jorddammet yrde. De vita fälten som upptar den största delen av hennes kropp har gått från klarvitt till smutsgult över en dag. Men hon är lycklig. Och det är jag med.

Jag lyssnade på et avsnitt ur Framgångspodden under bokföringsstunden med. Jag får väl erkänna att det blev lite ”split vision” så bokföringen pausades så jag kunde koncentrera mig på lyssnandet. Det var ett avsnitt med Åsa Nilsonne och det handlat just om medveten närvaro, fokus och sådant. Tankens kraft. Jag har läst några böcker av Åsa Nilsonne och funnit dem intressanta. Det var samtalet i Framgångspodden med. Hon, Åsa har hundar också och tränar med dem, kanhända är det därför jag har lättare att ta till mig det hon säger? Hon pratade om det där med att fokusera på rätt saker och att vi med våra tankar kan påverka hur det blir. Om jag ser en brist hos min hund till exempel och fokuserar på den i stället för det andra som är bra så kommer bristen snart bli oöverstiglig. Om jag däremot väljer att tänka på hundens förtjänster kommer bristen att blekna och inte ta så stort utrymme. Varför fokusera på att få bort ogräset när du kan välja att göda rosorna istället? Det kan man verkligen fundera över. Åsa Nilsonne återfinns i ett längre avsnitt i Hundtränarpodden med för den som vill lyssna.

Jag övade direkt på att göda rosorna när jag var ute med den svarta unghunden(som fyllt två och inte är unghund längre) och fröken Vi i eftermiddags. På väg tillbaka från träningspasset, som bestod av linjer till minnespunkter i riktigt knivig terräng, gick jag igenom träningen och vad jag inte var riktigt nöjd med men bytte snabbt spår och tänkte istället på vad jag var nöjd med. Det var en hel del visade det sig och det var dessutom mycket roligare att tänka på. Ha!