Jag råkade snubbla in på facebook ikväll. Eller råkade och råkade, jag sökte mig aktivt dit för att följa upp informationen i de två valpgrupper som uppfödarna till våra två senaste labradorer har ordnat. Eftersom jag är som jag är så kunde jag inte motstå att klicka lite hit och dit på det sociala mediet och plötsligt hamnade jag mitt i ett ”blåsväder” med hundratals ”likes” och kommentarer i en retrievergrupp. Varför alla dessa åsikter undrar jag? Så oändligt mycket tyckande och vetande det finns hos människor och dessutom ett tillsynes oändligt behov av att utrycka just sin åsikt. Det kanske är bra, vad vet jag. Kanske gör det gott för många, men inte för mig. Så jag stängde ner igen. Utan att få kollat valpgrupperna. Så dumt.
De tre retrievrarna fick leta efter varsin nedstoppad minidummy på morgonens promenad idag med. Långt skick tillbaka över fältet till känd punkt, stopp och leta tajt. Över förväntan bra gjort av den gule labradoren. Goldentjejen gjorde det också riktigt fint medan Lakrits var outstanding som vanligt, men det är jag van vid och därav något bortskämd med. Det är lite av en konst det där med att söka av ett område noggrant tillsammans med hunden, ha koll på vinden, tajmingen och att handla hunden precis så mycket som behövs men inte mer än nödvändigt så inte självständigheten påverkas negativt. Balansgången där. Jag behöver öva! Jag undrar om inte modellen kan vara att göra en liknande övning den jag gjorde idag på varje morgonpromenad så länge vintern tillåter. Det tar inte många extra minuter i anspråk och det borde hjälpa till att hålla oss uppdaterade inför vårens utmaningar.
Steg tre i unghunden Mins ”höstpysselträning” genomfördes också idag. I tidig morgontimma innan ljuset kom. Nu bytte jag ut dummyn och tog tennisbollen istället. Samma krav gäller med den, hon ska hålla fint, inte tugga eller rulla med bollen i munnen och lämna av den på mitt kommando. Vi har en liten yta på köksgolvet för våra morgonövningar där vi åtminstone kan få till en ingång på närmare tre meter och det räcker fint. När man bor i ett slott av vårt slotts kaliber är ytorna inte särskilt väl tilltagna och långa slottskorridorer att träna linjer och långa inleveranser har vi inte. Men vi tråcklar som sagt ihop en del övningar mellan trösklar, grindar, dörrposter och murstocken ändå. Det går fint men ibland under den här årstiden kan jag inse fördelen med tillgång till en inomhushall. Imorgon tränar vi vidare. Träningen idag gick för övrigt riktigt bra.