Trädgårdstajm

Så är jag där igen, på knä på marken med händer i jorden. Lyckliga tider! I stort hela söndagen grävde och planterade vi och slottsherren körde potatislandet mjukt och luckert med den nyligen övertagna jordfräsen medan en sädesärla sjöng för oss från taknocken. Lite mer inköp blev det med, pengarna rullade och bilen fylldes med fler hallonplantor, blåbärsbuskar och sättpotatis. Men som slottsherren mycket riktigt sa så får det väl kosta lite om vi nu ska försöka oss på det här med självförsörjning på bär, grönt och potatis. Tänk förresten så mycket olika roliga sorters potatis det finns. Förr om åren när jag satte potatis, ofta tillsammans med morfar, satte vi de potatisarna vi hade över hemma. Små potatisar som var över från förra årets skörd eller från botten av den köpta potatissäcken, på våren var lagom mjuka med lite skrynkligt skal och små ögon till groddar. Det blev rejält men potatis av dem med. Fast inte lika spännande som nu kanske när det finns certifierat utsäde av mängder av sorter. Vi valde potatis från larsvikens odlingar i år. Ekopotatis för det känns rätt för oss. Vi valde några tidiga sorter och Asparges och Amandine. De två sista är riktiga delikatesspotatisar. Självklart köpte vi mer potatis än vad landet hade plats för, det vill gärna bli så, så vi fick gräva lite mer. Två mornorshallon och björnbärshallon blev det med och nu vill jag bara att allt ska växa så jag kan få skörda och pröva. Tålamod är en dygd som bekant så det är bara att ge sig till tåls och vänta. Under tiden odlar vi lite grönsaker och gör ett litet sparrisland. Hoppas nu bara allt får var i fred. Tidigt i morse när vi gick upp betade fem rejäla vildsvin på åkern utanför slottet. Jag kan tänka mig vad de tycker om våra delikatesspotatisar….