Trust is built in very small moments

Rota vankar omkring på köksgolvet och letar efter en lämplig liggplats nära mina fötter. Men hon har fler krav än mina fötter, hon vill ligga varmt och skönt på en mjuk dyna med och en sådan finns inte vid fötterna för stunden så hon knatar vidare till sin bädd och lägger sig tillrätta där. Som en mjuk lurvig apunge är hon just nu. Mitt emellan småvalp och unghund, bedårande och småjobbig som brukligt.

Det blev inte så mycket av närsöksträningen jag tänkt mig idag, tiden räckte inte riktigt till. Det gör den sällan för en tidsoptimist, kanske inte för någon annan heller men en mer realistisk tidsuppfattning är nog ändå att föredra. Närsöksträningen kan för all del vänta, det kommer fler dagar. Närsök kan bli lite roligt i skriven form, särskilt för mig som ofta vänder på bokstävers ordning  Det händer allt som oftast att det står näsrök istället för närsök när jag kontrollerar texten. Rätt så kul och lite träffande. Det hade varit fint om hundarna fått ett så engagerat närsök så det steg näsrök ur nostryffeln tänker jag. Det kom ingen rök ur fröken Vis nostryffel idag men väl lite klart kokvatten då veterinären spolade hennes tårkanaler. Fröken Vi har haft problem med ett rinnande öga en tid och det har inte velat ge med sig så när Flow skulle till veterinären idag fick även Vi en kontroll. Som jag trott mig misstänka så var det stopp i tårkanalen på höger öga. Sedan Flows ögonskada har jag blivit något av expert på att ha koll på hundarnas ögon för att se eventuella grumlingar av linsen eller grå fläckar. Några sådana har inte funnits på Vi men ögat har runnit likväl, trots behandling med droppar och salva. Nu fann vi förklaringen. Fröken Vi var lugn och samlad så tårkanalerna kunde spolas under lokalbedövning. Efter en kort stunds spolning kom en liten flis bakvägen ut i ögat ur tårkanalen. Så det bara kan bli! Och vilken tur att det gick att spola ur den utan större ingrepp. Nu ska även fröken Vi ha ögonsalva och ögondroppar flera gånger om dagen men vi är ju redan inne i den svängen så att droppa ett öga till när vi ändå är igång gör ju faktiskt ingen större skillnad.

Jag har kört bil en del idag och när jag gör det får jag lite extra tid att tänka. Och att lyssna på musik och radio. På radion pratade de om hetsen i trafik och folks dåliga trafikhumör. Jag tänkte lite extra över det jag med. Varför så många människor får så dåligt humör och har så konstant bråttom när de sitter bakom ratten. Varför man gnäller så över medtrafikanter. Skäller på dem gör man med, för att de inte blinkar när de ska svänga eller inte bländar av helljuset eller vad det nu kan vara. Ibland haglar det rent av mängder av fula ord över medtrafikanterna. Jag tänker att den som sitter där i bilen som glömde blända av kanske är en helt vanlig smått disträ människa som jag. En sådan där som har huvudet fullt och inte alltid behärskar att göra många saker samtidigt och i rätt tid. En av den sorten som inte gör alla rätt. Det är nog väldigt få bilförare som struntar i att blända av eller blinka av rent jävelskap. Det handlar nog om något helt annat. Så tror jag det är när vi tränar våra hundar med. Hundarna har nog mer än fullt upp med att försöka förstå våra önskningar och emellanåt bristande anvisningar när de ska dirigeras ut till en apport. De går troligtvis inte åt motsatt håll när vi visar höger för att jävlas. Det handlar om något annat här med. Bristande kommunikation, förvirring eller en tidigare konflikt kanske. Eller så har vi helt enkelt missat att lära dem riktigt. När folk missar att blända av i trafiken och när hundar inte tar förarens anvisningar beror det nog ytterst sällan på att de jävlas tänker jag. Så mycket jävulskap kan det faktiskt omöjligt finnas…