Two of a kind

Lyras sår är mycket bättre nu. Det är torrt och fint, svullnaden har gått ner och stygnen sitter där de ska. Tratten slipper hon för det mesta även om t-shirten och strumporna får hänge med ett tag till för säkerhets skull. Hela Lyra är mycket bättre, hon är pigg och glad och sitt vanliga ”åsiktsjag” igen. Vädret har om åsikter om bland annat. Det har regnat lätt några morgnar nu och det vet hon innan jag öppnat dörren så hon ligger bestämt kvar och låstas vara dövare än vad hon redan är. Väl ute ställer ho sig på trädäcket och signalerar ”boring” med hela in lilla kropp. Huvudet hänger, svansen hänger och blicken fäster hon i marken tio centimeter framför sina framtassar. När jag säger till henne att komma går hon mot mig med en demonstrativt långsam och vaggande gång och en min som gör att man kan tro att alla världens problem vilar på hennes axlar. Hon är verkligen ”one of a kind” den hunden.

Wirre är också ”one of a kind” som självklart varje valp är men han är långt ifrån en åsiktsmaskin. Han är mer av en impuls styrd huligan som gör utan att överväga eller tänka på följderna. Kastar sig in i det som dyker upp i stunden bara. Låter sig dras med. Av ett fladdrande löv, en humla eller en kanin till exempel. Vi har en halv kökshandduk på kroken i köket på grund av honom Den här gången beror det inte på en råtta som det gjorde för femton år sedan när jag felaktigt beskyllde unghunden. Nu är det valpen som är den skyldige och det finns inga förmildrande omständigheter. Han har fått ett extra namn nu. Wirre heter Gunde i mellan namn för precis som Gunde Svan tycker han ingenting är omöjligt. Bara mer eller mindre besvärligt men inte omöjligt. En stund idag fick han ett tredje namn med för då kallad slottsherren honom plötsligt för Walle istället för Wirre utan att någon av oss begrep varför. Inte slottsherren heller. Nog för att det var ett namn på W men annars var det ju inte en bokstav rätt och n te har vi haft någon hund som hette Valle heller att förväxla med heller. Jag tror vi skyller på tillfällig sinnesförvirring för nog är vi alla i flocken lite smått förvirrade både lite nu och då. Det blir lätt så med många hundar och många namn.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rulla till toppen