Fast här är det snarare vårvindar hårda, stormar och kyler. Det har verkligen varit rejält kallt i vinden de senaste dagarna så vinterjacka, dubbla par vantar och långkalsonger hänger envist kvar. I dessa coronatider är dock vädret av underordnad betydelse så det är inte mycket mening med att gnälla över lite kalla vindar.
Trött, sliten och nöjd kommer jag emellertid in om kvällarna efter dagarna i blåsten. Kan hända har teet aldrig tidigare smakat så gott och den dragfria inomhusmiljön känts så lockande som nu. Jag förmodar att det beror helt och hållet på psykologiska faktorer. Det är inte kallt egentligen, men det är kallt när man längtar efter vårvärme. Idag på dagen var det däremot helt okej, man kunde nästan ana något ljummet i vinden och vi fick skala av några lager av kläderna på dagen bprovs träning. En heldag ute i det vackra vädret men människor, hundar och vilt är inte att förringa. En riktigt bra dag på jobbet med andra ord. Vi tränade först hundarna enskilt i ett fingerat provupplägg med markeringar och sök med olika viltslag och efter lunch blev det årspremiär i vattenarbete för de flesta av hundarna. För säkerhets skull varvade vi vattenarbetet med övningar på land och handdukstorkning för att inte riskera vattensvansar och andra olägenheter. Jag gissar att det är åtminstone några hundar som sover gott i sina bäddar i kväll. Eller i soffan kanske. Det är de värda i så fall.
Det vilda djurlivet har varit rikt här det senaste. Flockar av dovhjortar och stora grupper av rådjur är dagliga inslag på promenader och träningsstunder. En ovanligt välvuxen vacker räv har också synts. Trots att han är vacker, ståtlig och tillsynes skabbfri så oroar han en del. Vi vill ju ha både höns, fasaner och kaniner i fred.
Rota och jag tog en sväng när arbetsdagen var förbi. Om nu inte Rota räknas till arbete? Jag tror faktiskt att unghundar i snart ettårsålder tangerar det som bör hamna i facket arbete. De är nämligen inte alltid njutbara utan allt som oftast ganska krävande. Rota är inget undantag. Fast hon är ju liten och söt förstås och glider obemärkt igenom en del krav och uppfostransåtgärder. Jag bör ta mig själv i kragen vad det gäller det här, och kanske ta den unga slyngeln i kragen någon gång ibland med. Vi får se. Men idag var vi på hugget både hon och jag, hon är det alltid men jag är ibland märkbart seg och halvfrånvarande. Det var jag inte idag, idag var jag steget före, målmedveten och inställd på att föra, hjälpa och begränsa. Med den inställningen blev det såklart hur bra som helst. Mental fokus ger styrka! Som om det var något nytt…
Labradorgrabbarna och jag har varit iväg på träning och coachning igen. Några timmars fullt träningsfokus och rejält kluriga utmaningar i nya terräng. Min inspirationskompass pekar stadig framåt och träningstimmarna med diskussionerna mellan övningarna hjälper mig att hålla kursen. Makalöst givande faktiskt och ändå är det egentligen inget nytt under solen. Ingen raketforskning eller så. Bara riktigt bra hundträning. Slottet blir möjligen lite lidande av mina utsvävningar i hundträningsvärlden. Resorna och timmarna på träningen tar tid från…städningen. För det var ungefär den tiden jag hade att avvara för närvarande. Just nu längtar jag faktiskt något till att jag lyckats övertala mig själv om att omprioritera något annat, för jag både vill och behöver städa slottet. Möjligheten finns ju faktiskt att stiga upp ett par timmar tidigare någon morgon och hugga tag i dammsugare. Jag ska överväga den möjligheten. I väntan på det får dammtussar och hundhår dansa vidare på de grusiga golven.