Blogg

Ja men då så. Välkommen måndag och vardag. Jag inledde med bokföring. Snubblade över tangenterna och siffrorna och försökte få allt i rätt ordning. Med tungan rätt i mun och korta pauser gick det bra. Nästan hela tiden. Men det hände att jag vände på siffrorna när jag skrev ner dem och på så vis […]

Vi avrundar semestern med en dagstur till Smålandsstenar och prov Swedish Gundog leagues regi där jag och Lakrits prövade lyckan. Det gick bra. Hela vägen i mål faktiskt och plötsligt fann Lakrits och mig själv ropas som vinnare. Det är kul att delta men det är faktiskt ännu roligare att vinna. Inte helt oväntat kanske.

Hemma igen efter några dagar på resande fot. Vardag på måndag igen. Någons sorts vardag fast inte den helt vanliga vardageb eftersom fågeljakterna börjar nästa vecka. Då bli veckorna lite annorlunda och det vardagliga byter skepnad för ett par månaders tid. För så pass många jakttillfällen har vi så de hinner bli till en liten

I ett par dagar har vi haft sommar igen. I alla fall där jag befunnit mig. Alldeles perfekt sommarvärme med mestadels sol. Tacksamt och vänt ansiktet mot solen och låtit sommarvärmen omfamna mig ännu en gång. jag trodde inte det skulle bli så, tänket mer att jag skulle få nöja mej med arton släta grader

Äntligen har ovädret Hans dragit förbi. Efter tre dagars ihärdigt regnande är det uppehåll och vindstilla och jag anar en rand av blå himmel i horisonten. Västerut mot kusten. Kusten tänker jag, dit måst jag åka någon dag och se ut över vidsträckt han och känna saltstänk mot ansiktet. Så när men ändå så långt

Det regnar. Som om det skulle vara något nytt. Ett jämt strilande från en lika jämnt grå himmel till jämna tolv grader varmt. Bättring väntas såklart. Det gör det alltid. Det är bara frågan om när. Under tiden väntar jag, torkar kläder och hundar och funderar över att slå på värmen en stund för att

Godmorgon vardag. Välkommen för all del. Känslan av vardag och höstens sakta närmanden förstärks av regnets sakta strilande utanför den öppna dörren. Öppen för att det trotsa allt är varmt och skönt och jag vill förlänga sommarkänslan så länge det bara går. Just precis nu är det lite mysigt med regnet, avkopplande, men jag kommer

Bättre sent än aldrig tänker jag när jag slår mig ner på altanen och molnen äntligen skingras. Solen lyser varm och stark mot mig och jag tänker att det verkligen var på tiden eftersom den lär gå ner bakom trädtopparna om en timme eller så. Underbart är kort och är kanske allra bäst just då.

Jag är tillbaka på altanen. Hemma. Till solens varma strålar mot ansiktet och utsikten över fältet. Ödmjukt följer jag och har följt naturens skiftningar över fältet och den intilliggande skogen från min stol. Flera månader har passerat sedan vårens första utekvällar i ylletröja och jag har följt spirande löftesrika vårgröna skott, försommarens intensivare gröna växtlighet

Ljudet från spannmålstorken ger mig oönskade höstkänslor som förstärks av med den något kyliga morgonen. Vackert är det, friskt och skönt. Men för tidigt. Som en tjurig unge kämpar hela mitt jag trotsigt emot. Det är verkligen för tidigt. Känslorna är fel. Jag vill ha högsommar och gå barfota i morgonrock rätt ut på solvarm