Blogg

September fields funkar i november med. Frazey Fords röst och låtens rytm går hem året om egentligen. Det gör den. Men allra bäst är den på hösten. Till ”afterhunt” en avkopplande mörk höstkväll efter en dag utomhus. Ny favoritölen Miller är upphälld, hundarna gnager tuggben och slottsherren förbereder maten. Hösten och mörkret har absolut sin […]

Det är en annorlunda november. Så mild och snäll. Blekt solljus idag med och en blommande vitsippa bland eklöven. Vi har massor av tomater fortfarande med. En hel bricka fylld med små cocktailtomater som ligger och mognar fram med hjälp av ett äpple. Vi har mer tomater att äta nu i november än vad vi

Sju vildänder och en häger i krondiket på morgonen. Lilla Till respekterade INTE uppfloget men det gjorde däremot Lass. Jag upphör aldrig förvånas över hundarna. Till respekterade min röst i alla fall så gott nog så långt. Det är bit in i november. Hasseln blommar igen. En rosenknopp ör på väg att slå ut på

Jag tränar hundarna på morgonen. Tar Besta och Lass med mig till ekdungen och tänkte mig ett grundpass i höger och vänster. Inget svårt alls, bara enkelt och väldigt basic för att fräscha upp och påminna efter den intensiva jaktsäsongen. Uppföljningen av tecken har en tendens att försvinna bort tillsammans med en massa annat matnyttigt

Måndag i mitt hjärta. Ny vecka och nystart. Blek novembersol letar sig fram mellan träden i gryningen när jag är på väg ut på morgonens första promenad. Jag spår en fin dag. Med ystra hundar vid fötterna och vantar på ger jag mig iväg. Stor del av promenaden låter jag hundarna gå intill mig så

Söndag kväll och mörkret lägger sig utanför. Har redan gjort för en dryg timme sedan egentligen. Vi kurar inne med lagom många lampor tända och mat på spisen. Jag är trött efter några intensiva dagar med både roligheter och jobb. Roligt jobb med för den delen. Det trötta gör att tankarna kör fast och orden

Vilken rolig dag! Hade äran att få hålla en träningsdag för Ssrks hundungdom idag. Ett härligt gäng med unga förare och deras hundar där den yngsta föraren var åtta år och den äldsta tjugofem. Hundarnas ålder och kunskapsnivå varierande också ordentligt, från åtta månader och helt oprövad(av förklarliga skäl) till meriterade för elitklass på jaktprov.

Det är något med tiden. Med mörkret och hösten och hur fort den går. Och nu när tiden ändrades när klocka flyttades. Varför bryr man sig ens tänker jag, dagarna rullar ju på som vanligt oavsett. Men min kropp bryr sig, den protesterar när mattiderna förskjuts, när det är minst en timme kvar till läggdags

Lass löper. De var väl på tiden tänker jag. Sexton månader nu. Bättre sent än aldrig och rätt praktiskt, för ett sent första löp brukar betyda ganska långa löpintervall vilket jag inte har något emot. Det har betytt så på våra tikar i alla fall, fast det är ingen vetenskaplig observation utan förmodligen mer något

Det är mycket mörkt nu. Mörkt på andra sidan fönstret fast klockan bara är strax efter fem. Mörkt, starkt chokladte och riktigt mörk choklad till det. Sjuttiofyra procent. Men det är ljust inne. I sinnet och det är väl ändå huvudsaken. Det är mycket mörka hundar med, nästan hela vår flock består av svarta hundar