Vi pausar i morgonsolen och tar lite välbehövlig vila. Vi gick på vildsvin i skogen. Hua!! Efter ett hastigt beslutet tog vi en annan promenadväg. Att konfrontera grisarna mer än nödvändigt kändes inte lämpligt. Med snabba steg tog vi oss därifrån genom skogen. Längtan efter de öppna fälten med fri sikt var överhängande inne bland trädstammarna och både Lyra och jag såg vildsvinsspöken bakom varje träd.
Det gick bra de här gången med. Det brukar göra det men man vet ju aldrig. Det som var bra nu var att Lyra blev rädd, och att grisarna inte kom efter oss förstås. Andra gånger har cockerdamen haft en allt för kaxig attityd och jag har varit rädd att hon ska råka illa ut. Det är jag fortsatt förstås men det ar skönt att se att hon backade idag. Nu har vi andats ut och ska sätta igång med dagens arbetsuppgifter i vårsolen.