Katarina Eriksson

Det är ovanligt lugnt i slottet ikväll. Regnet smattrar mot fönsterrutorna och de flesta hundarna ligger utslagna på bruna mattan i puben medan några andra har intagit biabäddarna. Jag såg ett reklaminslag på instagram med en rund, riktigt tjock och lurvig bädd som jag är övertygad om att hundarna skulle älska. Julklapp funderar jag på […]

Jag hör morgonens väderprognos på radion när jag kommer ut ur badrummet efter att ha borstat tänderna. Väderomslag på gång säger metereologen, mildväder kommer in under dagen och vid lunch slår vädret om till rejäla vindar och senare regn. Jaha tänker jag och tittar ut över fälten där det precis börjar ljusna och man anar

Fröken Vi har specialiserat sig på musbon. Andra hundar blir suveränt skickliga på att finna hjorttryffel och snabbat gräva upp dem men Vi satsar istället på välbyggda musbon av gräs som hon hittar på fälten och i dikeskanter och på andra mer eller mindre omöjliga ställen. Snabb som en vessla är hon och kommer sedan

Vi fick se solen idag. Den lyste från klarblå decemberblek himmel och tillsammans med plusgraderna blev dagen i allra högsta grad njutbar. Efter en mindre utflykt under tidiga förmiddagen tog vi hundarna med oss ut. Lilla Rota fick stanna inne med ett tuggben vilket hon verkade rätt så nöjd med. Å andra sidan vet hon

I går skrev jag om planering och struktur. Det spårade ur med en gång med tidsprioriteringen då de inneboende små grå gett oss massor av extra arbete. Glada över vårt nya isolerade köksgolv och täta utlopp till köksavloppet som satte stopp för mössen motorväg in inser vi nu att de istället har skaffat en alternativ

På morgonpromenaden idag mötte vi en älgtjur igen, uppe i skogen den här gången där vi inte mött någon älg på ett bra tag. Jag undrar om älgar är medvetna om sin storhet, om de har klart för sig att de är skogens konung och att vi andra tittar storögt med betydande respekt på dem.

Ikväll duger inte jag och den mjuka pläden vid mina fötter. Bruna Mer väljer istället clubfåtöljen i puben. Jag funderar lite över varför men behöver inte göra det särskilt länge förrän jag känner något vid mitt ben. Förklaringen till Mers missnöje ligger på filten vid mina fötter, en annan liten brun har tagit hans plats.

Vad är det med cockrar och deras behov av närhet? Något alldeles extra tror jag. De liknar mer katter än hundar i vissa lägen och har en utsökt förmåga att smidigt se till att placera sig så nära det bara går. Om bruna Mer fick bestämma skulle han nog ligga på soffans ryggstöd runt min

Det är måndagmorgon igen och med huvudet i botten av tvättkorgen hittar jag de röda juldukarna som jag letade efter igår till första advent. Ytterligare ett bevis på hur fort tiden går tänker jag, och hur dålig min motivation för att tvätta och stryka juldukar är. De har helt enkelt blivit kvar i tvättkorgen sedan

I början av jaktpasset irriterar jag mig lite över gule Bästs fotgående, han är spänd och vill växla mellan vänster och högersida eller gå bakom. Jag förstår egentligen inte varför jag irriterar mig på det, eller jag förstår nog varför jag irriterar mig på just det för positionen borde vara självklar vid det här laget,