Katarina Eriksson

Jag blickar ut över det solbelysta gröna fälten och tänker på veckan som har varit. En fin sommarvecka med trevliga kursavslutningar för flera av vårens långtidskurser. Tacksamt tänker jag över möjligheten jag fått att få jobba med det jag trivs allra bäst med, djur och människor, och över alla de möten jag bjuds på varje […]

Det är långt dit än och jag vill helst inte ens tänka på vintern men när den kommer ska jag ta emot den med öppna armar. Jag ska ta emot de mörka kvällarna och försöka se fördelen i dem, möjligheten att hinna med lite innesysslor, ha lite långtråkigt och baka småkakor. Hur märkligt är det

Barfotafötter på mjuka gräsmattor en tidig morgon. Det är något särskilt med sommaren! Även om barfotafötter nu för tiden bytts ut mot foppatofflar eller träskor i morgondaggen. Fötterna har bestämt blivit känsligare med åren, eller förståndigare. Det kan gör ont både på vassa stenar och getinggaddar och sniglarna är obehagligt slemmiga. Nu är det kväll

Det har kläckts fasankycklingar! Pyttesmå randiga dunbollar följer mamman i det höga gräset. De snubblar och snavar men kämpar tappert trots motståndet. Vi är lyckliga och oroliga. Som hönsmammor ungefär. Hur ska det gå för de små? Hur ska de klara sig mot skator, kråkor och annat otyg som härjar i markerna. Och tänk om

Det är ännu en sådan där magisk sommarkväll och jag sitter med en mugg te och skriver på altanen. När jag lyfter tesilen ur muggen lägger jag märke till att det gröna, blommiga lösviktsteet ser ut precis som en näve av högräshacket som ligger kvar på fältet efter slåttern. Jag kanske borde pröva att gör

Det har regnat. Igår fick vi en hel del regn och den nyinköpta regnmätaren visar på 24 millimeter. Välbehövligt. Och skönt att inte behöva vattna. Sommarkantarellerna mådde nog bra av nederbörden de med, innan regnet har det bara vara små gula torra prickar men idag möttes vi plötsligt av fina välvuxna kantareller på promenaden. Många

Det är tidig morgon och jag går över ett grönskande hygge med morgonsolen i ögonen och hundarna runt mig. Plötsligt står han där framför mig på stigen, råbocken, majestätisk med sträckt hals tittar han avvaktande mot oss innan han tvärt vänder på klacken och försvinner in bland ungbjörkarna. Ögonblick som dessa är svårslagna. Stillheten, sommaren

Ljusa härliga sommarkvällar då man aldrig vill gå och lägga sig. Jag vill ta vara på varje ljus minut och spara dem till vinterhalvåret. Det går såklart inte, varken att spara dem eller att vara vaken hela natten. Ikväll har de slagit gräset på fälten utanför slottet igen och jag ser fram emot att kunna

Lyra hänger med mig idag. Hon löper och det börjar närma sig allvar så för säkert skull får hon hållas ifrån grabbarna. Hon surar lite över det där hon ligger på vildsvinsfällen i puben. Hon kunde nog tänka sig en flirt istället. Bara hon får bestämma med vem av dem och när. Att grabbarna skulle

Mitt bland bra träningsdagar, goda vänner och fina provresultat trängs en väldig massa vardagar. Vardagar med en flock hundar som ibland spretar åt alla håll. Det händer att jag blir vansinnigt trött på våra egna hundar dessa vardagar och då särskilt på lilla Flow. Hennes intensitet knäcker mig nästan. Hur kan man bara vara så