Katarina Eriksson

Hur många gånger har jag inte önskat det? Att få veta vad mina hundar tänker och tycker i en del situationer och varför de gör som de gör. Är det min otillräckligt och avsaknad av förmåga att förmedla det jag vill på rätt sätt som gör att de inte förstår mig eller inte utför uppgiften […]

Också idag har solen lyst och vi har haft nära på sommartemperaturer. Det är sådana här dagar man fullkomligt älskar sitt utomhusarbete med hundar och människor. En kort stunds trädgårdspyssel och egen träning hanns också med. Och årets första grillkväll! Bäst fick ett par smått idiotlånga targets. För att få avståndet i kroppen tänker jag.

Då var det kväll igen och flocken samlas inne efter en dag som i det närmste liknat en skön försommardag. Jag tyckte redan tidigare att jag hade räknat in alla vårtecken men idag fick jag lägga till några till, sädesärla, vitsippor och nässelfjäril. Trädgårdsmöblerna ställdes på plats på altanen och vi satt en lång stund

Samma känsla varje år. Pånyttfödelse och framtidshopp. Att få mötas av skönsjungande fåglar, galande tuppar och fasanernas skränande när man öppnar dörren och kliver ut en tidig morgon i April är en ynnest. Känslan i det ligger i topp på min ”måbralista”. Magiskt faktiskt. Kvällarna är inte mycket sämre de heller. Igår efter avslutad hundträning

Det är så skönt att ljuset är tillbaka. När klockan är sju har man fortfarande en hel timmas ljus kvar att träna i, eller vad man nu vill använda den ljusa timmen till. Med ljuset kommer andra saker med. Som kortare kvällar. Plötsligt är det inte så mycket tid att spela på från det man

..förutom himlen som bestämde sig för att enbart köra gråskala. Med sex fina golden på kursdag lyste det ändå upp rejält och himlens grå färg tonades ner. För vem kan motstå arbetsglada gyllene hundar med stor samarbetsvilja?  Efter kursandet blev det en tur med lilla Flow över fälten. Fotgående intill staketet enligt plan och lite

Det är fredagkväll igen och jag varvar ner framför lapptopen vid köksön efter en intensiv med trevlig arbetsdag. Blogginlägget kommer att bli av den tyngre sorten. Inte för att jag är sorgsen eller nedstämd egentligen men för att livet är som livet är och att verkligheten ibland gör sig påmind. Som döden till exempel. Den

Så kom värmen och våren känns plötsligt på riktigt. Citronfjärilen, mitt sista saknade vårtecken följde med den och jag har sett flera stycken idag. Vårkänslorna stärktes nog ytterligare hos många med den höjda temperaturen, särskilt hos fasanerna tror jag. Jag och Flow blev vittne till en fasanparning i slottsträdgården. Tillsynes helt omedvetna om vår närvaro

Tre små möss kikar upp på mig ur den tomma fodertunnan med sina mörka pepparkornsögon. De plirar mot mig och undrar nog vad som är på gång. Det undrar jag med. Genom åren har jag kommit fram till att den oslagbart bästa musfällan är en tom fodertunna eller hink som det varit foder i, sedan

Den lilla svarta cockerkroppen vibrerar av iver när jag böjer mig ner för att hänga kopplet runt halsen. Tänk att det kan vara så roligt att gå ut en sväng och att man kan bli så glad över att få se ett koppel. Jag ägnar en kort tanke åt de hundägarna jag ser ibland i