Vädret! Jag säger det bara. Vår på riktigt, nästan femton plusgrader och citronfjärilar. Tvära kast från gårdagen då jag fortsatt hade full vintermundering. Vi lyssnade på fågelsången och stötte en gräsandspar och ett kanadagåspar ur krondiket på den tidiga morgonpromenaden. Vände ansiktet mot solen Sände en tacksamhetens tanke för förmånen att ha ett jobba där jag får spendera hela dagen utomhus och inte missa en endaste del av vårens återkomst.
Sedan tänkte jag mig ett träningspass med valpen på gräsmattan och så blev det mycket riktigt med men hela hennes varelse var av den obstinata slaget idag och jag fick snabbt omvärdera och ändra min träningsplan flera gånger om innan vi hittade något som likande rätt fas. Av den planerande grundträningen i det första dirigeringstecknet blev det inget alls då vi istället fick ägna oss åt följsamhet, kontakt och kontroll. Så kan det bli. Som vanligt blev det inte fel, bara annorlunda. Vi kommer igen med nya tag imorgon. Förhoppningsvis lite mer i fas med den ursprungliga planen.
Lilla Till fick ett sökpass, jag hade hoppats på en morkulla eller två men de uteblev tyvärr. Det gäller annars att passa på tänker jag, till femtonde april har vi på oss med sökträningen för de stötande hundarna sedan blir det ungar här och var i naturen så vi får hålla oss undan. Lilla Till jobbade mestadels bra men också lite dåligt då hon flöt iväg lite väl långt från mig vid några tillfällen. Överhuvudtaget gav båda mina unga cockertjejer mig lite att tänka på idag. Delar av träningen att fundera över och försöka lista ut hur jag bäst ska ta träningen vidare för att få ett bra resultat i de delarna.
Det har jag funderat äver en del med Besta med och som jag skrev för en tid sedan så är planen, tillika målet, att låta henne släppa loss ordentligt i arbetet med hjälp av högt motiverande uppgifter som kastade bollar, skott och annat med så lite lydnad som möjligt. Det kom ett löp emellan så vi fick en lite ofrivillig men säkert nyttig paus först men efter det var vi igång. Nu tycker jag träningen börjat ge det resultatet jag var ute efter och hon är betydligt mer engagerad än tidigare. Lite till vill jag dock ha upp henne innan jag vänder det igen men jag får nog börja passa mig lite, eller passa henne, för hon har mer bakom pannbenet än vad man kan tro och är inte alls så där mjuk som jag först tyckte. Tåligare än vad jag trott men en aning bekväm skulle jag vilja säga. Det har varit nyttigt och lärorikt för oss båda att bli utkastade i verkligheten och få ta oss an utmaningarna som de kommit. Nästa vecka är det kurs igen och det ser jag verkligen fram emot.