Difficult Roads Often Lead To Beautiful Destinations

Jag läser några inlägg på ett par av mina favoritbloggar, ett av dem handlar om studier på högre nivå och studieteknik, ett annat om att starta upp en större trädgårdsodling och sedan försörja sig på densamma. Det är givande och intressant att läsa och jag rycks med, det handlar om andras vägval och hur de väljer att leva sina liv, både arbetsliv och hobbyliv. Och hur de har tagit sig dit. Till en viss del i alla fall. Men jag funderar över ett par saker. Bland annat över en del i inlägget om studieteknik, om tanken om att man ska unna sig långa resor under sommarloven för att ha studiekraft och motivation att plugga resten av året. Sex veckors bilande genom USA eller tågluffande genom Europa. Jag är den första att hålla med. Visst ska man unna sig det. Men det jag inte riktigt förstår är hur man som studerande får pengar till sådana resor? Som studerande behöver somrarna mest ägnas åt heltidsjobb, minst, för att man ska få ihop ekonomin. För de allra flesta studenter i alla fall. I trädgårdsinlägget diskuteras det en del om pension. Om att det är viktigt att spara själv till pensionen om man inte får så stor inkomst på sist odlande utan kanske istället tjänar mer andra värden än pengar. Jag är den första att hålla med om det med, men jag förstår inte var man som nystartad trädgårdsodlare, eller annan nystartad småföretagare ska få de många tusenlapparna från att spara varje månad som det föreslås. Vad är det jag missar? Att man bör ha en miljon i bakfickan kanske?

Lilla Lyra har blivit stor. Äntligen har det skett. Hon sover sedan några nätter inte längre intill slottsherrens säng på övervåningen utan med resten av hundarna i biabäddarna nedanför trappan. Hon fyller tre år på vårdagjämningen i nästa vecka så det var väl på tiden kan jag tycka. I samma veva fick Flow också flytta ner och sova med flocken. Vi brukar alltid ha varje ny valp vid vår säng första tiden. Alldeles nedanför huvudänden så man kan låta armen hänga ner och ge dem lite trygghet och närhet när det behövs. Första tiden som sagt men av någon anledning har den första tiden tänjts ut och blivit allt längre för varje hund. Särskilt slottsherrens hundar. Lilla Vi sov nog vid sängen tills och hon var ett år ungefär och Lyra, hon har bara blivit kvar. Som det behagar den drottning hon är förmodar jag. Fast nu var det dags då, lagom till treårsdagen och hon verkar faktiskt nöjd med beslutet där hon ligger hopkurad intill Lakrits på bästa plasten under trappan.

Flow och jag har haft en av våra sämre dagar igen. Inte Flow kanske, hon verkar som vanligt nöjd med både tillvaron och sig själv medan jag mest känner mig frustrerad och otillräcklig. Hon sätter mig på prov den lilla damen och lyckas plocka fram några av mina allra sämsta hundtränarsidor. De aviga, otåliga och helt opedagogiska sidorna som jag helst inte vill kännas vid. Riktigt så illa är det väl inte såklart men nog så frustrerande. Då är det tur att vi är två så man kan få lite hjälp och stöttning. Även om det sitter rätt långt in för en enrack människa som jag att be om hjälp förstås. Slottsherren tog lilla Flow en sväng och sedan har vi funderat lite och jag har fått en del tips och tankar om hur jag ska jobba vidare med henne. Nu är jag sugen på att komma igång direkt. Difficult roads often lead to beautiful destinations som sagt. Nu ska jag se till att det blir så!