Det är en annorlunda dag. Vi har lämnat hundarna och klivit ombord på en båt i Dalslands kanal. I fler timmar sitter vi på kanalbåten och följer landskapet från en annan vy. Det är vilsamt och intressant och jag för övning i att sitta still och bara vara. Vi trängs med människor, äter lunch med vårt sällskap och följer med spänning slussningarna i alla de slussar vi ska passera. En stor dos historia får vi till oss med och insyn i teknik och mekanik och många vackra hus och söta stugor passeras. Det kommer över mig hur gärna jag vill ha en liten sommarstuga med sjötomt. En röd med vita knutor som inte är större än att det går att måla den från en vanlig stege. Molnen tätnar och det regnar mot slutet. Jag är glad för taket över akterdäck och för den tjocka tröjan och jackan jag tog med. Vi åker rälsbuss tillbaka sedan. Lutar oss tillbaka och dunkar sövande fram på osvetsade skarvar. Tre av fyra somnar inom tjugo minuter och jag är en av dem. Det blir uppenbart att det är ansträngande att åka kanalbåt och bara sitta stilla och glida med. Resan som tog fem timmar med kanalbåten tar trettiofem minuter med rälsbussen. Tidsskillnaden är stor men det är också upplevelsen.
Det är kväll nu och ute drar blåst och regn in igen. Det är så mycket svensk sommar det kan bli tänker jag. Det vill säga ostadigt, osäkert och svårplanerat. Beroende på vad man vill syssla med förstås. Prognosen för det sommarläger som avhölls torsdag och fredag var allt annat än uppmuntrande. I stort sett regn på heltid under båda dagarna. Nu blev det inte riktigt så som tur var. Vi fick faktiskt nästan inget regn alls över oss, solen kikade fram emellan molen och det blåste precis lagom mycket för att knott och mygg skulle hålla sig undan. Med sexton ideala grader för hundträning behövde vi heller inte oroa oss för överhettade hundar eller för varma bilar. En härlig grupp människor och hundar var det som deltog med, viljan var stor och stämningen så där skön och avslappnad som man vill ha den och viljan stor. Lovely!
Den svenska sommaren rullar vidare. Ett oväder är på väg in och något strandväder väntas inte imorgon heller. Man får ta dagen som den kommer och anpassa aktiviteterna efter det smått nyckfulla vädret. Saker som husmålning och annat får vänta. Rätt skönt att få skjuta på det när jag tänker efter. Jag har mycket annat att pyssla med och annat att tänka på. Valpen till exempel. Han som kommit upp ordentligt på benen nu och vuxit om alla cockrar utom Lad. Jämmer och elände tycker lilla Lass som börjar får svårt att rå på honom när han tar nacksving på henne eller drar i ett av hennes långa öron. Han är så mjuk och tillrätta visa i alla övriga lägen men det märks att Lass och han är på mer lika nivå så där är det inget självklart. Jag låter dem hållas men finns i närheten och griper in om det behövs. Går emellan, styr upp och lugnar ner. Det sista behövs det mest av. Åtminstone inomhus. Om jag vill ha någon inredning i behåll. Egentligen råder det lekförbud inomhus förutom i hundrummen men jag vet inte riktigt vad som hänt med det förbudet. Som vanligt har reglerna ruckats på, jag har låtit gränserna flyta iväg utan att riktigt märka det. I alla fall inte låtsats om det. Och vad gör man egentligen när det råder regn och rusk och valparna är fulla med lekenergi. Anpassar sig och ger efter såklart. Regler är till för att ruckas på och man får aldrig vara sämre än att man kan ändra sig. Jämmer.