Fifty shades av grönt

Grönskan omsluter mig och all sköns nyanser av grönt kompletteras med blommornas olika färger. I naturen skär sig aldrig färgerna och det finns varken blommor eller färger som inte passar in. Just den här sommaren är så oändligt mycket grönare än förra årets torra sommar där färgerna mer eller mindre tynade bort i vattenbristen. Prunkande och frodig. Än så länge bjuder inte årets sommar heller på medelhavstemperaturer likt förra årets men den är ändå alldeles svenskt lagom varm och solig.

”Vi måste måla vårt slott” säger slottsherren där vi sitter i stolarna på altanen och spanar över fälten och djurlivet där en av de ljumma sommarkvällarna. Jag protesterar något, måste och måste tänker jag, bara själva ordet får mig att vilja slå bakut. ”Vi måste inte, men vi bör måla huset” svarar jag med ett visst eftertryck medan jag tittar på sprickorna i fasadens färg och den vita grundfärgen som lyser igenom lite här och där. Jag inser att vi borde gjort det under flera år nu. Det verkar som att det oundvikliga ”måste” kommer allt närmare. Det är bara det att det är så oändligt mycket roligare att träna hundarna, åka och bada eller göra en utflykt till kusten. Eller att gräva en ny rabatt! Med spaden i högsta hugg och trädgårdshandskar på händerna satte jag igång med djupgrävningen för den nya fjärilsrabatten på midsommardagen. Nu är den nyplanterad med fjärilsvänliga växter som kommer att blomma i lila, rosa och blå nyanser och några fjärilar har redan prövat salvian och lavendeln. Jag  tittar nöjd på resultatet och känner mig glad. Rabatten ligger i ett hörn mot slottet där den inte alltför vackra värmepumpen står och där det tidigare aldrig blivit någon riktig ordning på gräsmattan. Sydostläge och lä så där blir utmärkt både för fjärilar och växter. Dessutom tänker jag att perennerna ska växa upp under sommarhalvåret och dölja värmepumpen under den tiden den står passiv. Win win tänker jag. Kanske hade det varit förståndigare och smartare att måla huset och rensa de rabatterna vi  redan har men det är så väldigt mycket roligare att anlägga nytt.

Med hundarna känns det däremot lite tvärtom. Där vill jag för stunden bara träna vidare där vi är med de hundarna jag har. Just nu finns det ingen längtan alls efter att starta nytt och börja träna en ny valp. Kanske på grund av det faktum att vi haft nya valpar i huset varje år under väldigt många års tid och att det var så längesedan sist jag hade vuxna hundar som kommit en bit att träna vidare med? Allt har sin tid tänker jag och det är i sin ordning det med. Tids nog suger det i valp och unghundstarmen igen och en ny individ flyttar in.