Imagine

På kvällen har baby Till party i slottet. Med fulladdade batterier var hon rätt enerverande och jag sprang i skytteltrafik mellan dörrar och grindar för att passa upp. Till sist blev hon trött och somnade i mitt knä när jag satt i biabädden på golvet. Valpar är underbara, mjuka och roliga men rätt jobbiga. I dag släppte hon loss med den svarta unghunden och Vi på köksgolvet med. Den försiktiga tiden tycks vara förbi och nu lekte hon glatt med dem båda. Fröken Vi blev inte helt oväntat överlycklig, hon gillar valpar och lek och har nog undrat varför hon inte fått leka med den nya valpen tidigare. Kanske är barnvaktsfrågan löst i alla fall och fröken Vi kan bli supernanny ännu en gång.  Svarta Min var lite mer avvaktande, lite osäker på vad hon skulle tycka om valpen tror jag men ute på gräsmattan en stund senare bestämde hon sig för att baby Till var hur kul som helst och kastade sig ner i lekinviter. Då fick jag bromsa det hela för när Min leker går ingen säker. Hon kör fortfarande sina ruffiga hockeytacklingar och är allmänt hårdhänt så hennes lek är det bara fröken Vi och gulliga Lillie som klarar av med självkänslan i behåll.

Dagen gick i en faslig fart och så sov vi en hel natt igen vi tvåbenta och hela hundflocken och vaknade till ljudet av traktorn som plöjde fältet utanför. Ett vårtecken jag inte har några problem med att vakna till. För övrigt anser jag mig vara morgonpigg, klockan brukar vara sådär runt halv sex när jag stiger upp men lantbrukarna är ännu mer morgonpigga kan vi konstatera. Baby Till låg nedanför min säng och gnagde på ett kex i godan ro. När jag burit henne ner för trappan var det dock slut på den ron. Jösses vilken energi en fulladdad cockervalp har. Medan jag fortfarande något sömndrucken hasade fram över köksgolvet i morgonrock kastade sig valpen handlöst omkring bland leksakerna på golvet, fick tag i bandet till min morgonrock och slet som ett djur för att fälla sitt byte medan jag slet för att få fatt i valpen och ha kvar morgonrocken på kroppen. Det hela lugnade sig efter en liten stund och fröken Vi fick komma i och ta över barnpassninge medan jag klädde mig i något mer passande,  fick på mig lite ögon och gjorde mig redo för att möta den nya dagen. Jag måste säga att Vi är fantastisk i sin roll. Hon är lite smågalen på många håll den ystra goldentiken men med valpar är hon oslagbar och nu när baby Till inte blir skräckslagen av att se henne längre har de oerhört kul ihop. Min bedömning, jag hoppas jag har rätt, är att det inte är någon uppoffring alls från Vis sida för att ställa upp på uppdraget som det verkar vara för somliga av flockens andra hundar, hon verkar i stället älska uppgiften som valpvakt och tycks ha minst lika kul som valpen. Fostrar gör hon med, inte mer än nödvändigt men precis så mycket som det behövs. Jag är tacksam för hjälpen.

I flera dagar har varit ett sådant där makalöst vårväder, fortfarande inte så många plusgrader för all del men solen värmer och det är vår i hela luften och det vekar fortsätta minst en hel vecka till. Under förmiddagens träning med ett gäng fina golden och deras ägare flög några tranor över oss och jag såg flera spindlar kila fram i det torra gräset. Vi behöver sol och vår och hundträning nu tänker jag, för att hålla oron på distans och låta livet pågå så normalt det går trots oroligheterna med det pågående kriget i Ukraina. För stunden är jag mer än vanligt tacksam över min vanliga vardag, över att ha tak över huvudet och mat på bordet medan tankarna går till dem som lever mitt i kriget. När jag var tonåring var jag övertygad om att jag skulle leva mitt liv som fredsaktivist uppvuxen i hippierörelsens kölvatten med John Lennons Imagine ordentligt inpräntad tillsammans med Bono, U2 och Band Aid  och fredstecken målade över hela jeansen i ett senare. Så mycket aktiv aktivist blev det kanske inte men jag vet vad fortfarande vad jag står för.

Imagine there’s no countries
It isn’t hard to do
Nothing to kill or die for
And no religion too
Imagine all the people living life in peace, you

You may say I’m a dreamer
But I’m not the only one
I hope some day you’ll join us
And the world will be as one

Från John Lennon och Yoko Onos ”Imagine”