Insikter
Sättet han studsar på när jag tar honom ur bilen, glädjen i ögonen och den ständigt viftande svansen. Hans inställning till livet och arbetet berikar mig. Entusiasmen smittar av sig och hans glädje blir min.
Igår var vi äntligen på jakt tillsammans jag och den gula hunden. Efter ett ofrivilligt tränings och jaktavbrott sedan säsongen började i Augusti. Stunden vid såten igår bland skyttar och änder var obetalbar. Som jag har saknat honom vid min sida, den bästa arbetskamraten. Han var lysande, eller det kan hända att han gjorde tusen fel som jag inte såg. Jag var helt enkelt inte mottaglig för brister och fel smått berusad av glädjen över att kunna apportera tillsammans igen. Idag har vi tränat tillsammans med, ett kort pass med tygpåsarna och kompisen Mer. Jag var troligen överseende och följsam här med, så glad över att kunna göra roliga saker tillsammans med den gula igen så jag troligen släppte igenom både det ena och det andra. Det var det i så fall absolut värt.
De senaste dagarna har jag målat en del muggar också. Det var ett tag sedan sist. Den alltid knappa tiden har inte räckt till och utan tid kommer det dåligt med inspiration. Men när jag nu tog fram penslar och muggar igen infann sig ungefär samma känsla som det gjorde på jakten igår. Vad jag har saknat målandet! Inspirationen kom som ett brev på posten tillsammans med de första penseldragen. Det måste bli en ändring på det här tänker jag. Jag måste sätta av lite mer tid till sådana här energikickar. Till att göra sådant som fyller mig med inspiration. Själen behöver det och välbefinnandet kräver det.
Svamparna växer ”som svampar” i skogen och överallt där jag går trampar jag över småkantareller och halvstora trattkantareller. Massa andra svampar finns där med fast de intresserar mig inte lika mycket som kantarellerna gör. Svamparna inspirerar mig med, till att gå med huvudet sänkt och blicken mot marken. Det är svårt att gå en promenad utan att ta med en bajspåse att fylla svampen. Jag konstaterar att vi använder betydligt fler bajspåsar till svampplockning än bajsplockning. Det beror i huvudsak på att vi bor så till att vi sällan behöver plocka upp efter hundarna och att det verkar vara ett riktigt svampår i år. Flow följde med på svamprundan idag, hon sprang en halvmara som vanligt medan jag gick med blicken i backen på jakt efter kantarellerna. I all hast stötte hon en vacker skogshare mitt i halvmaran. Flow förvånande mig genom att bryta förföljandet efter en diskret harkling från mig. Hon gör det fortsatt hela tiden faktiskt, förvånar mig och överraskar. Ingen är som Flow. Lillasyster Rota blir fem månader idag och är nu på väg in i unghundstrasslet medan jag upplever att Flow nu kommit ut ”på andra sidan”, som en något mer vuxen och mogen hund. Åtminstone korta stunder. I dag har de två lekt tillsammans i hundrummet. De börjar växa i kappa varandra och kan nu ha roligt ihop utan en överhängande skaderisk. Jag har känt mig som en småbarnsförälder där jag övervakat, curlat och torkat kiss, plockat bajs och tvättat fällar. Småtjejerna fick både två någon sorts bakslag i rumsrenheten idag, kan hända berodde det på den roliga leken, så tvättmaskinen har gått varm. Glad för det vackra oktobervädret kunde jag hänga fällarna ute för tork. Lagom till det var klart var Bäst inne i köket och umgicks med Rota en stund. Under den korta stunden hann den gode Bäst äta upp Rotas grisöra och ett kex och sedan kissade han på hennes bädd. Det händer att jag blir trött även på den gula hunden…
