”Om du är trött på att börja om- sluta ge upp” – Shia Labouef

Det töar utanför och en ny dag vaknar långsamt. Jag låter den som vanligt göra det, tar morgonen i min egen takt och tar den tiden jag behöver till att gör det jag vill göra. Ett privilegium. Det har varit ett långsiktigt mål för mig att kunna ha det så här. Kunna styra min tid och inte behöva skynda iväg. Jag får påminna mig om det ibland, att jag är där jag vill vara, att det var hit jag ville. För i allt som blir till vanligt finns en risk att det smyger sig in en aning slentrian och att det tas för givet. Så jag sitter med min te mugg och frukostskål och manar fram en fin känsla av tacksamhet medan jag tittar ut på snöslasket och den ljusnande himlen. Tänk att det gick ändå tänker jag att jag för egen maskin tog mig i mål med de drömmarna och planerna jag hade. När man strävar efter något och når fram behöver man tänka sig för lite bara, så man verkligen ser till att känna sig nöjd och uppskatta målgången. Det spelar nog ingen roll vad det handlar om i det fallet tänker jag, en examen, en VM medalj, en lyckad odlingssäsong eller ett eftertraktat jobb som anställd eller egen företagare. Ofta hamnar man i en lite snopen känsla av tomhet när man når det man föresatt sig, nästan oförmögna att njuta av det lyckade resultatet fullt ut. Alltid denna strävan vidare. Hos mig i alla fall. Det är nog rimligt att fundera över varför och tvinga sig själv att stanna upp lite. Vintern tvingar mig att göra det med sitt mörker och oberäkneliga väder där planer får ändras och ställas om. Jag gillar det inte fullt ut men inser att det troligen är det bästa som kan hända mig. Nu drömmer jag mig sakta vidare, planerar och sätter eftertänksamt nya mål genom att välja omsorgsfullt emellan alla de möjligheterna som ryms i de förutsättningarna jag har att tillgå.

Jag tror jag ska börja med att träna de unga cockerflickorna en stund. Deras kapacitet och träningslust är verkligen något jag har att tillgå och att träna dem innehåller en riktigt wowfaktor nästan varje gång. Nästan. Det finns stunder av tråkiga inslag med förstås men de är faktiskt få. De är båda otroligt tacksamma att jobba med, har mycket med sig rent genetiskt vad gäller samarbete och jaktlust utan att det ena eller det andra väger övre för starkt. Som vanligt begriper jag att det kan komma att dyka upp grejer efter vägen och att min del i det hela kommer att spela en avgörande roll. Även fina genetiska anlag går nämligen alldeles utmärkt att slarva bort om man inte tänker sig för. Det finns alltid fallgropar att hamna i, de groparna är ett ständig återkommande fenomen som jag gör mitt bästa för att inte ramla ner i. Problemet kan väl bara vara att jag ibland möjligen inte ser dem förrän jag hamnat i dem. Men ofta, nästan alltid måste jag erkänna för mig själv att jag sett tendensen, början av lutningen mot gropen innan jag hamnade i den utan att låtsas om det och göra något åt det. Enbart mig själv att skylla. Aldrig hunden som bekant.

Medan jag satt här med min, lugna start av dagen läste jag intervjun med SM vinnaren i Skydd 2023, Anna Löfgren och Hexa. Ett framgångsrikt ekipage som lyckas gång efter annan vilket verkligen är imponerande. Jag fastnade särskilt för den del i Annas svar som jag lägger in här för det är så bra och jag kunde verkligen inte sagt det bättre själv. Det där med resan, och tiden mm. Och att man behöver gilla själva processen, just det säger kanske inte Anna ordagrant men innebörden är där och att man tränar sin hund för att man älskar att göra det OCH älskar hunden. Toghether to get there. Nu fyllde träningsinspirationen mig långt ut i fingertopparna medan jag sitter här och det börjar ljusna så jag tror jag ska plocka med mig en söt liten cocker ut i snöslasket. Lev väl hörrni, gör det ni gillar och var rädda om varandra. Här kommer delen ur Annas text:

” Jämför dig inte med andra. Du och din hund har era förutsättningar, så se till att bli så bra just ni kan bli. Var i nuet när ni tränar. Skynda långsamt och njut av resan. Det är resan som är absolut roligast. Peta inte sönder moment utan tänk helhet. Har hunden stort självförtroende så smittar det av sig på dig. Lita på din hund, den gör inget för att jävlas. Allt kan gå fel ibland men det betyder inte att DU är fel.”