Vanlig vardag

Finns det något så underskattat som vanliga vardagar. Där dagarna glider framåt utan större händelser, där allt tycks som vanligt, lugnt och inte särskilt spännande. När vardagen och det vanliga sätts ur balans är det ungefär det enda man längtar efter och det vardagliga lite småtråkiga blir väldigt välkommet när det återfinns.

I slottet är det vardag nu. Vi försöker hitta tillbaka till vanligheten efter den turbulenta veckan. Fröken Vi har precis klämt in sig i valpens bur på köksgolvet. Den buren vi tycker att cockervalpen vuxit ur. Hon får verkligen vika ihop kroppen för att få rum men tydligen är det värt det för hon kryper in där så fort hon får chansen. Valpen i sin tur ligger på köksgolvet utanför buren och gnager på en bit horn. Övriga flocken tar igen sig efter morgonens förts kissrunda. Snart tar de längre promenaderna vid följt av kursförberedelser och bokföring. Jag ska nog får den här dagen att rulla den med tänker jag när jag blickar ut över den nyklippta gräsmattan. Jag ska försöka mig på lite planering för de egna hundarna med, lite träningsplanering för de yngsta för nu vill jag komma igång med mer målmedveten träning. Det vill jag alltid men det lyckad ständigt komma saker och skador emellan. Hormonerna har släppt sig grepp om den unga svarta nu i alla fall och kvällarna är långa och ljusa så tid och möjligheter borde finnas från och med nu. Tid är annars något som är lite begränsat. I alla fall begränsat till de tjugofyra timmarna varje dygn ger, resten handlar väl mycket om prioriteringar. Så dem ska jag se över lite och kanske omprioritera något för att få mer utrymme till något annat. Frågan är bara vad, för fönsterputsning, strykning och det mesta av städningen har jag redan prioriterat bort. Kanske om jag sover en halvtimme mindre varje natt? Det skulle ge tre och en halv timme ytterligare till hundträning varje vecka. Inte fy skam.

Lite vattenträning har det blivit till och från. Det finns mycket att säga om vattenträning. Och tänka om vattenträning. Hur man lägger upp den, vad man vill uppnå och så vidare. Det kommer ett inlägg om mina tankar runt det i Övningsbanken inom kort. Min och Vi fick ett par markeringar genom vass sist och sedan en minnespunkt där jag skickade från ett helt annat utgångsläge genom en annan vass. Det var en del vind så det drev ganska bra trots att dammen inte var stor alls, så apporterna låg inte riktigt kvar där jag tänkt. Det var inte fel det heller för jag fick tillfälle att pröva att dirigera Min på vatten vilket gick alldeles utmärkt. För Vis del gick det inte lika utmärkt för apporten hade drivit iväg lite väl långt och det behövdes fler omdirigeringar, efter ett tag tyckte hon att hon kunde bäst själv och lyssnade inte ordentligt. Som tur var kunde hon inte bäst själv visade det sig så jag kunde kalla hem henne och skicka om med en bättre linje. Träff! Så det blev rätt fast det blev fel så att säga. För båda hundarnas del hade apporterna drivit så nära land att landvägen var den naturligaste vägen hem och det klandrade jag dem inte för i det här fallet. Nästa gång prövar vi ett nytt vatten.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Pin It on Pinterest

Scroll to Top