Katarina Eriksson

Dagen gryr och regnet piskar. Jag packar paket med ulltäcken som ska skickas till frusna hundar runt om i Sverige. Vi är verkligt glada över att försäljningen av våra ulltäcken ökar, dels för att det alltid är kul med en ökning och för att täckena uppskattas men framförallt för att ull är oslagbart och att […]

Jag tittar på den långbenta svarta valpen där hon ligger på köksgolvet. Kommer du att bli min nya stjärna frågar jag henne utan att få mycket till svar. ”Vad tror du? frågar jag slottsherren istället, – är hon min nya stjärna den här svarta valpen”. ”Det är upp till dig” svarar han där han sitter

Det är trattkantarellernas tid nu och i år tycks vara ett av deras bättre år. De finns överallt i skogen och jag kan mer eller mindre bara gå ut och hämta hem några påsar när det behövs. Ibland tycker jag trattkantarellerna faktiskt överträffar de gula kantarellerna i smak och användbarhet. Något som det också plötsligt

Vi fick besök av en ung man idag, en som jag inte träffat sedan han var en trulig tonåring och som jag minns mest från när han var liten och åt frukost tillsammans med oss innan vi gick till skolbussen på morgonen då en gång för många år sedan. Jag har grava problem med tidsuppfattningen

Mitt roligaste. Det måste ändå vara att träna hundarna, att få dem att förstå vad jag vill att de ska utföra och samarbetet tillsammans med dem. För mig är det fortsatt lika fascinerande att vi kan kommunicera med varandra fast vi inte talar samma språk eller ens är av samma art. Det blir ett litet

Ännu en jaktdag läggs till handlingarna. En bra sådan även om den gav mig en del huvudbry angående min bruna jaktkamrat. Idag kändes det inte riktigt som att vi jagade tillsammans. Knappt överhuvudtaget faktiskt och jag känner mig lite besviken och smått överkörd. Men jobbade gjorde han den brune och fågel presenterades för skyttarna och

Stövlarna står på parad utanför ytterdörren. De vädras i höstsolen med sulorna urtagna. Några andra stövlar står i givakt innanför dörren, färdiga att packas ut i bilen för morgondagens jakt. Den här årstiden, och de flesta andra årstiderna med, förstår jag inte hur jag skulle kunna klara mig utan bra gummistövlar. Vi har flera par

Ännu en dag till läggs till handlingarna. Varför går det så fort frågar jag mig när mörkret lägger sig runt slottet och hundarna somnar runt fötterna. Var dag är verkligen en sällsam gåva och jag försöker ta vara på var och en av dem. Fast ibland är det så svårt att hinna med att uppleva

En tax med skyddsväst och pejl kom förbi mitt i fasanjakten en dag. I en paus mellan dreven anslöt hon till oss och höll sig sedan märkligt nog intill Bästs och mina ben medan fågeljakten pågick för fullt. Hon var så söt, en nästan svart lite raggig strävhårstax av dvärgmodell och jag kunde gott tänkt

Sju par ögon följer mig vaksamt och intresserat medan jag lagar mat. Hoppet om att en eller annan smula ska landa på golvet är uppenbarligen stort och överger dem inte i första taget. Det är nog bra förmodar jag. Envisheten och ihärdigheten. Kanske borde jag be dem gå och lägga sig men de tigger ju