Katarina Eriksson

Ibland är åtta hundar åtta hundar för mycket. Då kan man behöva en liten paus och hämta andan och humöret igen. Fast idag var det egentligen bara två hundar som var för mycket. Söta fröken Vi som rullade sig en vildsvinskit när jag varken hade lust eller motivation att duscha henne. Men jag stod inte […]

Jag vet att jag skrev får några år sedan om när jag hade Budda och Russin och träningen tillsammans med dem. De var två så olika individer och jag vet att jag jämförde träningen av Budda med ett krävande heltidsarbete och med Russin som rena semestern. Hundar kan vara så olika. Med Flow liknar det

Vilket väder vi har haft idag! Ännu en föraning om att våren är på väg även om vi kommer att drabbas av ett antal bakslag innan vi är där. Jag sken i kapp med solen idag när jag tittade igenom all fröpåsereklam som dykt upp. Oj vad jag vill så och odla och oj vad

Ännu en gång dök den upp i slutet av veckan. Pålitligt och säkert som varje vecka. Fredagen är här igen. Fast denna gången var jag nära att missa den eftersom jul och nyårsledighet har satt rutinerna på ända och fått mig att bli alldeles dagvill. Tacksamt tar jag trots det ändå emot den hastigt uppkomna

Det har varit vackert idag med. Mycket sol hela dagen men solens värme kunde ändå inte mäta sig med de iskalla hårda nordanvindarna så det fick bli många lager kläder ute och dubbla värmekällor inne. Ett tag gick både värmepumpen och kaminen för fullt i slottet utan att jag blev varmare så jag laddade med

Det nya året är här. Med plusgrader, sol och hårda vindar. Vinden känns ovan, jag tror faktiskt knappt det blåst alls i höst, bara några enstaka dagar med hårda vindbyar. Det är därför jag har flera högar med torra eklöv ihopsamlade på gräsmattan. De ligger där efter några timmars räfsande tidagare i höstas och sedan

”Jag tar monstret och går ut” säger jag till slottsherren med eftertryck och en smula ironi. Eftertryck för att valpen stundtals liknar ett fem kilo tungt oformligt monster med gällt skall och hajtänder och ironi eftersom det ironiska i det hela är att jag önskade mig en valp med lite mer tryck i. Det har

Jag tror Lyra tycker det. Hon tyckte inte alls att Mer var rätt val av hane till hennes kommande valpar. Det verkade som hon mer hade tänkt sig en stor, stark stilig gul labradorhane. Av förklarliga skäl var det inte aktuellt. Överhuvudtaget. Nu är höglöpet definitivt över och vi får finna oss i att vara

Frosten och snön försvann med julhelgen och nu är det vardag, lerigt och milt. Det är bara att försöka hänga med. Lilla Flow har tagit sig igenom julhelgen ungefär som hon tar sig igenom andra helger och alla dagar. Det vill säga ganska krävande med full fart och gott humör. Men något har hänt den

Jag tycker om juldagarna och den särskilda känslan av total ledighet som infinner sig då. Fyrtiosju år gammal (eller ung) gläds jag fortsatt av att jag får göra precis vad jag vill de dagarna. Pyssla med julklapparna, läsa en bok, äta choklad eller vad det nu kan vara. Ändå gör jag ungefär det jag brukar.